Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

Medan Finlands president “ser det komma” och uttalar sig proaktivt, sitter Sveriges justitieminister Morgan Johansson, med ansvar för migrationsfrågor och twittrar dumheter om moderater och sverigedemokrater och försöker skrämma folket med att en sverigedemokrat kan komma att sitta i hans stol efter valet nästa år.

I stället för att “inte se det komma” borde justitieministern och hela regeringen göra undantag från sina sedvanliga tröga, reaktiva rutiner och försöka att också klara av att agera proaktivt. Dessutom: Det sitter idag en justitieminister i den fina stolen på Justitiedepartementet som väldigt många önskar inte satt där och hade ansvar för grundlagarna, tryckfriheten och statens våldsmonopol. Det är bara att se hur det ser ut i Sverige idag så inser man att ett byte på den stolen troligen inte skulle kunna skada Sverige mer än Sverige skadas med nuvarande minister i stolen.

Ur artikeln på Yles sajt:

President Sauli Niinistö oroar sig för fler flyktingvågor till Finland. I en intervju för MTV3 varnar han för att mottagningskapaciteten inte räcker. Det handlar inte bara om allt fler spontana asylsökare, utan också risken för att länder som Belarus avsiktligt slussar flyktingar till grannländerna.

 Den en timme långa intervjun i MTV inleddes med en fråga som berör hela EU just nu: flyktingströmmen över gränsen till Litauen från Belarus.

– Det kommer folk från många länder och de hjälps vidare från Minsk till gränsen. Det motsvarar president Aleksandr Lukasjenkas hot från förra hösten, konstaterade president Niinistö.

Han är inte så säker på att nya sanktioner mot Belarus brådskar eller ens hjälper.

President Niinistö fick också frågan om motsvarande kunde hända i Finland, år 2015 kom det många asylsökande över gränsen från Ryssland.  Vi fick ta emot människor från 37 länder – och det är fullt möjligt att det sker igen, sa presidenten och kallade situationen ytterst problematisk.
———-
Han väntar sig att regeringen jobbar med fler utredningar om vad vårt svar skulle vara, i form av en beredskapsplan. Det är inte enbart en finländsk fråga. Snart kommer det kanske fler flyktingar från Afghanistan och de är säkert på väg västerut, konstaterade president Niinistö.

– Det är en reell utmaning, när flyktingmängderna ökar mycket. Varje land måste egentligen fundera på vilken mottagningskapacitet de har. EU:s avtal med Turkiet är exempel på ett sätt att förhindra flyktingskap.
———-
President Niinistö ville inte gå in på vad Finlands svar kunde vara. Det måste övervägas av politikerna, sa han.

– Frågan måste gälla vilken kapacitet vi har att ta emot människor. För om den överskrids måste man förstås fråga sig om vi överskrider vår egen säkerhets gräns, sa presidenten och utgick från att debatten går vidare.

Om Finlands säkerhet:

Finlands säkerhet och framtid är de arbetsuppgifter som är aktuella för presidenten, säger Sauli Niinistö.

Mest tid tar kontakterna till omvärldens statsöverhuvuden och tiotals rapporter dagligen för att söka information om hur Finland påverkas. Dessutom nämnde presidenten mer konkreta säkerhetsfrågor och landets inre säkerhet.

President Niinistö betonade behovet av en egen nationell utrikespolitik, vid sidan av EU. Det borde inte bara någon tävling, men alla länder som kan, har också en egen utrikespolitik.
———-
– Jag har kanske haft lite tur när jag fått diskutera med både USA:s, Rysslands och Kinas presidenter lite tätare än man brukar få göra i Europa. Ryssland ser nog lite annorlunda ut vid Belgiens kust än här hos oss. Vi har andra vinklar och problem, sa president Niinistö som en motivering för en egen utrikespolitik som kan gå åt andra håll än EU:s.

De direkta kontakterna med president Putin fungerar, sa president Niinistö. Om coronaläget tillåter så finns det ett besöksprogram väntande.

Kommentar: Ingen sandlåda. Inga löjliga tweets. Men hela tiden proaktivt (och reaktivt när/om en situation uppkommer som kräver det) och alltid med det egna landets och folkets bästa för ögonen. Man säljer inte ut sitt land. Dessutom en vilja att självständigt bestämma sådant som just handlar om säkerheten i Finland. Samtidigt en vilja att, i mån av möjlighet och kapacitet och att det inte går ut över Finlands befolkning, även bistå andra länder och folk.

Skillnaden i hur dessa två personer, med oerhört viktiga ämbeten som kräver intelligens, kunskap, social kompetens, hederlighet, uppmärksamhet och förmåga att uttrycka sig väl eftersom de representerar hela Sverige respektive hela Finland och inte bara de partier de tillhört eller tillhör, är himmelsvid. Den ene, Sveriges justitieminister, har till exempel använt en betydande del av sin viktiga tid till att twittra 18.800 tweets medan Finlands president har twittrat i en helt annan, respektingivande ton 504 gånger. Han använder sin tid till att utföra det uppdrag han har som Finlands president, inte till att skriva ovärdiga inlägg på Twitter.

Klicka på text- och bildrutorna ,först en gång och sedan en gång till, för att läsa dem i större format.

 

OBS! Självklart jämför jag inte rakt av ett lands president med ett annat lands justitieminister, men Sverige har ju ingen president. Därför vill jag också nämna att Finlands justitieminister heter Anna-Maja Henriksson (Svenska folkpartiet) och tanken att hon skulle sjunka till den låga nivå på Twitter där Sveriges justitieminister befinner sig är absurd.

© denna sajt. Vänligen länka till inlägget vid citat ur texten.
Fotografiet av presidenten har tagits av fotografen Jon Norppa/Republikens presidents kansli.