I Finland har Migri (Migrationsverket) gjort en enkel sammanställning av hur asylsituationen ser ut idag, två år efter hösten 2015 och konstaterar bland annat följande.
År 2015 kom det fler asylsökande till Finland än någonsin förut. Migrationsverkets personal kommer i synnerhet ihåg en ovanligt hektisk vecka i september: under vecka 39 registrerades 3.939 asylsökande. Nu har det gått exakt två år sedan denna vecka. Vad har hänt inom asylärenden under dessa två år, och hurdan är situationen nu?
Antalet asylsökande ligger igen på samma nivå som år 2014
År 2015 ansökte 32.476 personer om asyl. Majoriteten av dem anlände till Finland på hösten. De flesta var unga sunniarabiska män från området kring Bagdad i Irak. Profilen hos dessa asylsökande avvek något från profilen hos de asylsökande som anlände till Sverige och Norge. Där var en stor del av asylsökandena barnfamiljer från Irak.
Många av de irakiska asylsökande som kom till Finland 2015 valde att återkalla sin ansökan under hösten 2015. De återkallade ansökningarna ingår i antalet ansökningar som förfallit, vilket för irakiers del var totalt 2.556 stycken år 2015. Även år 2016 förföll nästan 3.000 ansökningar från irakier.
Kommentar: Något liknande har, såvitt känt, inte skett i Sverige. Alltså att irakier tog sig till landet men sedan inte ville ha asyl utan återvände hem eller tog sig till andra länder. Läsning i sammanhanget:
• Finland. ”Vågen av irakier som vill resa tillbaka har överraskat Iraks ambassad och passen är nu slut.” – 9 oktober 2015. Kort ur texten:
Många irakiska asylsökande har den senaste tiden kommit fram till att de inte vill stanna i Finland. De vill tillbaka till sitt hemland.
Finland, kulturen och de trånga flyktingförläggningarna har varit en chock för många. Att dela sovplatser med vilt främmande människor och att sova på madrasser på golvet har inte motsvarat den bild de hade fått av landet.
– Många har trott att de genast ska få vård för allvarliga sjukdomar i Finland eller att de lätt får ett jobb, säger Hanna Kautto, kommunikationschef på Migrationsverket.
Vågen av irakier som vill resa tillbaka har överraskat Iraks ambassad. Passen är nu slut och nya väntas kommande vecka från Bagdad.
• Finland. Iraks ambassadör: ”De flyr för att de vill leva ett drägligt liv utan att dagligen frukta för sin överlevnad.” – 15 oktober 2015. Kort ur texten:
Iraks ambassadör i Finland, Saad J. Kendeel, vet inte vad han ska tro. Hans landsmän väller in över gränsen i tusental och ansöker om asyl. Ambassaden erbjuder assistans, men de finska myndigheterna vill inte ha hjälp.
– Vi vill hem, säger en av flyktingarna som gjort den långa resan genom Europa bara för att upptäcka att han ändå trivs bättre hemma än i Finland.
• Finland. Förhandlingarna med Irak om återsändande av asylsökande framskred väl. Från Finland har fler människor återvänt till Irak än från andra EU-länder. – 21 december 2016. Kort ur texten:
Hösten 2015 framförde Finland till Irak sitt förslag om arrangemangen för återresa. Vid årsskiftet 2015–2016 besökte en irakisk delegation Helsingfors för att bekanta sig med irakiers situation i Finland. Under besöket kunde man främja frivillig återresa. Som en följd av det inleddes chartrade flygningar från Finland till Irak. När det gäller personer som återvänder frivilligt, har samarbetet med Iraks ambassad fungerat mycket bra. Man har återsänt flera personer till Irak från Finland än från andra EU-länder.
Vidare ur Migris rapport:
År 2014, innan rekordåret 2015, anlände 3.651 asylsökande till Finland. Antalet ansökningar ligger igen på samma nivå som år 2014. Totalt 3.560 ansökningar kom in i år innan slutet av augusti 2017. Antalet innefattar över 1.500 nya ansökningar från personer som redan fått ett negativt beslut. Antalet nya ansökningar är ovanligt stort.
Och om internförflyttningarna, där Finland till fullo har uppfyllt sina åtaganden:
Ändringar i antalet sökande och deras medborgarskap på grund av interna förflyttningar inom EU
För att visa solidaritet med de EU-länder som tar emot flest asylsökande har de andra medlemsstaterna förpliktat sig att motta en del av asylsökandena som har anlänt till Grekland och Italien och handlägga deras ansökningar.
Finland har tagit emot sammanlagt 1.975 asylsökande från Italien och Grekland. Antalet asylsökande per månad har ökat på grund av dessa internt förflyttade asylsökande. Om interna förflyttningar utelämnas, är antalet asylsökande per månad mindre – till och med under nivån år 2014.
Majoriteten av de internt förflyttade asylsökande är syrier och eritreaner. Därför är Syrien och Eritrea bland de tre vanligaste ursprungsländerna i år. Irakier har också i år lämnat in flest asylansökningar.
Många av de asylsökande som har blivit internt förflyttade från Grekland och Italien har redan fått ett beslut. Majoriteten av dem har beviljats asyl i Finland.
Migri säger också något om personal- och arbetssituationen på verket:
Antalet anställda vid asylenheten ökade med flera hundra år 2016
Efter hösten 2015 rekryterade Migrationsverket närmare 500 nya medarbetare till asylenheten. Antalet anställda vid asylenheten mångfaldigades tillfälligt: i maj 2016 hade asylenheten 589 medarbetare, varav 545 arbetade inom asylprocessen.
När de nya medarbetarnas visstidsanställningar slutade, sjönk antalet anställda igen. I augusti 2017 arbetade 233 personer vid asylenheten, och 184 av dem arbetade inom asylprocessen. Nästa år kommer antalet anställda att gå upp något, och då kommer asylenheten att ha 255 medarbetare.
Migrationsverket höll 36.988 asylsamtal och fattade 42.822 beslut under perioden 1.1.2015–31.8.2017. Dessutom grundades två nya verksamhetsställen i Vasa och Rovaniemi för handläggning av asylansökningar. De lades ner i början av 2017.
Majoriteten av de asylsökande som kom till Finland år 2015 fick första beslutet på sin ansökan år 2016. På grund av den stora mängden ansökningar har dock en del varit tvungna att vänta på sitt beslut ända till denna höst: i slutet av september 2017 väntar runt 600 asylsökande som anlände år 2015 på sitt beslut. De sista ansökningarna som lämnades in år 2015 ska avgöras före slutet av oktober 2017.
Migri om en del andra förändringar som det stora antalet asylsökande 2015 fört med sig:
Asylansökningarnas handläggningskö flyttar från Migrationsverket till förvaltningsdomstolarna
Före slutet av juli 2017 hade förvaltningsdomstolarna prövat sammanlagt 4.076 besvär över Migrationsverkets beslut. Cirka 72,3 procent av dessa besvär avslogs, vilket innebär att förvaltningsdomstolen fastställde verkets beslut i dessa fall.
Nästan alla andra ärenden återförvisades till Migrationsverket. Oftast var orsaken till att ett ärende återförvisades till verket att sökanden uppgav ny information om sin situation i besvärsskedet, att sökanden uppgav nya grunder för sin ansökan eller att situationen i sökandens hemland hade förändrats mellan Migrationsverkets och domstolens beslut.
Migrationsverket hade begått ett fel i tre procent av de beslut som förvaltningsdomstolen återförvisade till verket. Enligt Inrikesministeriet får högst fem procent av besluten vara felaktiga och Migrationsverket ligger under denna gräns.
Antalet asylsökande som konverterar till kristendomen är ett nytt fenomen
Antalet ärenden som förvaltningsdomstolen återförvisar till Migrationsverket för ny behandling på grund av en ny utredning är ovanligt stort jämfört med tidigare. Om den sökande lämnar in nya uppgifter till förvaltningsdomstolen i sitt ärende, återförvisar domstolen ärendet till Migrationsverket.
Nästan 70 procent av ärendena som återförvisas till Migrationsverket på grund av en ny utredning har lämnats in av irakier eller afghaner och i de nya utredningarna har de sökande uppgett att de konverterat till kristendomen.
Migri om sin personal:
Beslutsfattarna vid Migrationsverket är skickliga experter inom flyktingrätt
Migrationsverkets interna laglighetsövervakning har i början av 2017 fokuserat på förebyggande laglighetsövervakning. Personalen har fått omfattande utbildning i ämnet, ärenden som har återförvisats av förvaltningsdomstolarna har analyserats, och verket har informerat personalen om dem.
Laglighetsövervakningen sker genom stickprov, och åtminstone ett beslut per överinspektör granskas. Därtill granskar verket beslut som gäller ett visst tema, till exempel barnfamiljer och hur barnets bästa beaktas i besluten. I utbildningssyfte har laglighetsövervakningen utförts särskilt noggrant vid vissa tillfällen: verket har också granskat egenskaper i sådana beslut vars resultat har varit korrekta men där exempelvis formuleringarna kan förbättras.
Efter åren 2015 och 2016 har överinspektörernas kunskaper blivit bättre än förut med hjälp av utbildning och anvisningar. Majoriteten av Migrationsverket asylbeslut var redan tidigare av god kvalitet. De nya medarbetarna klarade sina mycket utmanande arbetsuppgifter bra. Deras kunskaper har blivit ännu bättre efter tilläggsutbildningarna, och överinspektörerna som fattar asylbeslut är skickliga experter inom flyktingrätt.
Migri informerar också om detta:
EU-finansierat projekt ska förbättra beslutskvaliteten
Asylenheten påbörjade den 1 februari 2017 ett projekt som finansieras av EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond AMIF. Projektet heter ”LAAVA – systematisk metod för kvalitetskontroll för bedömning och statistikföring av beslut i asylärenden”. Projektet pågår i 18 månader. Syftet med projektet är att utarbeta metoder för bedömning och utveckling av kvaliteten hos asylbeslut och basera dessa metoder på bästa praxis inom EU. En av de viktigaste metoderna är elektroniska blanketter för kvalitetsbedömning, och som bäst utarbetas och testas blanketterna. Med blanketterna kan ett urval av beslut granskas systematiskt. Syftet med sådan kvalitetsbedömning är att hjälpa chefer att systematiskt planera utbildningar och rikta dem till rätta personer.
Kommentar: Migri lämnar en rak, enkel, kort och föredömligt överblickbar information om läget på asdylområdet. Den som vill fördjupa sig i olika delar av det kan givetvis göra så. Migri eftersträvar transparens på alla sina områden.
