Klicka på textrutan för att läsa ledartexten på Aftonbladets sajt.

För att svenska medier och andra ska kunna bevaka och följa vad som händer i Finland måste de ha hjälp av finskspråkiga personer, översättare helst. Det lär finnas omkring 700.000 finländare i första och andra generation i Sverige och vi översättare är ganska många. Själv var jag nyhetsöversättare i 14 år på Sveriges Televisions finskspråkiga nyhetsprogram Uutiset och har i 20 år översatt just nyheter men också annat till svenska.

Visst finns det finlandssvenska medier i Finland, men det räcker definitivt inte att enbart följa dem. Det är de stora finskspråkiga mediernas texter och program man måste ta del av om man vill veta vad som händer och tänks i det finska Finland. Finlandssvenskarna är en mycket liten del av befolkningen – 2016 hade 4,8 procent i Finland svenska som modersmål om man undantar Åland –  och de är ofta rätt influerade av hur man rapporterar i Sverige, vilket inte alls är signifikativt för majoritetsbefolkningen som är finskspråkig. Detta ser jag, som behärskar båda språken, tydligt och har bland annat därför gjort vad jag kunnat genom åren för att berätta om, beskriva och rapportera från – oftast – det finskspråkiga Finland. Med detta inte sagt att alla finlandssvensk medier är alltför Sverige-influerad eller helt annorlunda än de finskspråkiga, men tendensen är ganska stark och det är ju ändå majoritetsbefolkningens syn på samhället och annat som generellt måste vara det mest intressanta. Inte en liten språkminoritets dito – annat än i vissa relevanta fall, oftast sådana som rör just den språkliga minoriteten själv.

I hundratals texter – kanske rentav fler än 1000 vid det här laget – har jag under snart 15 år rapporterat, beskrivit, berättat, informerat om och från Finland. Utan kunskaper om landet och i språket hade det inte varit möjligt. Här är tio exempel på texter som rör Finland, åtta från slutet av 2019 och två från i år, 2020:

•  Finland. Hufvudstadsbladet rapporterar inte allsidigt om asylfrågor vilket resulterar i att läsarna får en delvis felaktig, eller åtminstone ofullständig bild av vad som gäller. – 24 augusti 2019. Ur texten:

I den här artikeln finns uttryck som:

Det afghanska samfundet i Finland skakas av en ny våg av utvisningar som har trappats upp i sommar.

Vilket ”afghanskt samfund”? Och utvisningar trappas inte upp utan sker för att personerna både av Migrationsverket och i domstol fått avslag på sina asylansökningar. Att de därmed ska lämna landet är en logisk och självklar följd av att asylprövningen resulterade i att personerna inte fick rätt att stanna. Deras sak har prövats i två instanser och ingendera har ansett att de ha rätt till asyl eller skydd. Det handlar således inte alls om någon ”upptrappning”.

•  Finland. Utlänningslagen gäller lika för alla asylsökande och migranter och avslag på asylansökan betyder att man inte får stanna. – 28 september 2019. Ur texten:

I artikeln i Hufvudstadsbladet berättas att:

En folkrörelse i Svenskösterbotten uppmanar politikerna att driva en medmänsklig flyktingpolitik sedan en ung asylsökande har tagit livet av sig.

Men det är ju ändå så att det är utlänningslagen och internationella konventioner som Finland förbundit sig att följa , som styr asyl- och migrationshanteringen. Och lagen kommer knappast att ändras för att några asylsökande har tagit sina liv. Varje förlorat liv är en tragedi, men lagen kan inte ha en paragraf som säger att ”person som hotar att ta sitt liv, eller som det finns anledning befara kan komma att göra det om han inte får uppehållstillstånd, ska beviljas sådant”.

•  Finland. Dödsoffercentral/er planeras . – 1 november 2019. Ur texten:

Om det sker en stor olycka eller ett terrordåd med tiotals eller hundratals döda, behövs särskilda arrangemang att ta hand om offren. Även vid en militär kris skulle en eller flera centraler behövas. Dödsoffercentralen, eller -centralerna, skulle snabbt kunna upprättas i närheten av universitetssjukhusen.

Polisöverinspektör Timo Kerttula vid inrikesministeriet säger att en sådan central också kan behövas med tanke på folkets mentala uthållighet/motstånd (kestävyys).

•  Finland. Asylinvandringen är rekordlåg, Finland satsar på kompetent arbetskraftsinvandring. – 7 november 2019. Ur texten:

Till skillnad från Sverige satsar Finland på invandring av kvalificerad arbetskraft. Ett litet högteknologiskt land kan omöjligt ta emot stora mängder människor som är analfabeter, nästan analfabeter eller lågutbildade.

Finland främjar en mer omfattande användning av kvotflyktingsystemet, eftersom mottagandet av kvotflyktingar är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna.

År 2020 tar Finland emot 850 kvotflyktingar. Uppgifterna kommer från Inrikesministeriet. Och få asylsökande söker sig till Finland. Åren 2018–2019 har det kommit färre asylsökande till Finland än någonsin tidigare på 2010-talet.

•  Finland. Samtal i Svenska Yles Slaget efter tolv om att ”inget annat västligt land har i fredstid haft en sån serie bombdåd som vårt västra grannland.” – 12 november 2019. Ur texten:

I Sverige avlöser rubrikerna om bomber och unga män som mördas varandra. Inget annat västligt land har i fredstid haft en sån serie bombdåd som vårt västra grannland. Vad är det som ligger bakom?

I Slaget efter tolv diskuterar författaren och journalisten Lars Åberg, nordenforskaren Johan Strang och Yles tidigare stockholmskorrespondent Linda Söderlund och programledare är Stefan Winiger

• Finland. Rapport om återintegration av personer som frivilligt återvänt till Irak. – 20 november 2019. Ur texten:

Migri rapporterar i en uppföljningsstudie som genomförts av International Organization for Migration, IOM, om hur det gått för tidigare asylsökande i Finland som återvänt till Irak.

IOM intervjuade 195 personer som hade återvänt till olika delar av Irak under åren 2017 och 2018, de flesta till Bagdad. Avsikten var att utreda hur deras återintegration har lyckats med hjälp av stöd i form av kontanter och förnödenheter som beviljats i Finland och med IOM:s arrangemang för återresan. De återvändande var huvudsakligen 18–34-åriga män.

•  80 år sedan Vinterkriget bröt ut i Finland. – 30 november 2019. Ur texten:

Jag tänker på hur viktig ett lands historia är, utan historia och rötter blir man som ett rö för vinden. Man förmår inte till fullo värdesätta det ens föräldrar och förfäder arbetat för och byggt upp. Har man, som finländarna i flera krig, kämpat för sitt land, sitt folk, sin frihet och sin självständighet och mist tiotusentals av en mycket liten befolkning, då värnar man om just sitt land, sitt folk, sin frihet och sin självständighet. Har man dessutom därefter klarat av att bygga upp sitt fattiga, krigshärjade land med all den sisu ett litet folk är mäktigt, till att bli ett av de bästa länderna i världen (se text nedan), då släpper man inte kontrollen och möjliggör för hundratusentals okända människor att ta sig in i sitt land. Och man tillåter inte utifrånkommande att försvaga och destabilisera sitt land vare sig genom våldsbrott eller ekonomiska bedrägerier. I varje fall inte genom att vara naiva och inte se farorna komma. (I Sverige: Hundratusentals lever utan styrkt identitet. Vilket varit känt sedan mycket länge men ingen har gjort något åt det…)

•  Finland. Läroplikten utvidgas och läropliktsåldern höjs till 18 år. – 2 december 2019. Ur texten:

Utvidgning av läroplikten ansluter sig till regeringsprogrammets mål att höja utbildnings- och kunskapsnivån höjs på alla utbildningsstadier, minska skillnaderna i lärande och förbättra den utbildningsmässiga jämlikheten.

•  Finland bäst eller bland de ledande i världen – som vanlig – 3 januari 2020. Ur texten:

• Finland blev plötsligt lite intressantare för svenskar… – 8 januari 2020. Ur texten:

…och det enbart för att Finland fick världens yngsta, dessutom kvinnliga statsminister i Sanna Marin! En statsminister som själv säger sig inte fundera över vare sig sin ålder eller sitt kön utan på de saker som fick henne att engagera sig politiskt och på de saker som gett partiet förtroende av folket.

Här finns samtliga texter sedan 15 år där Finland nämns, läs gärna flera av dem!

© denna sajt. Vid citat ur texterna/översättningarna, vänligen länka till originalinläggen.

 

 

 

Denna sajt är varken skattefinansierad eller åtnjuter något presstöd. Den som vill visa uppskattning genom en donation kan göra det via Swish (eller via knappen Donera längst ut till höger på datorns skäm eller längre ner på mobil eller läsplatta.

En penningdonation innebär inget annat än just en frivillig donation. En donation innebär inte att någon tjänst utförs eller att några varor tillhandahålls. En donation uppskattas oerhört mycket, det är tids- och kunskapskrävande att göra research, ha kontakt med många samhällsaktörer och andra och att skriva texter. Men en donation är inget krav för att få läsa och ta del av de över 9650 texter i olika ämnen som finns på den här sajten.