Klicka på textrutan för att komma till sajten.

Nu har den lanserats, den redan långt innan den såg dagens ljus så omtalade och omskrivna Bulletin, som presenterats som Sveriges nya dagstidning. Den 22 december begicks premiären på nätet och det var ett imponerande antal artiklar och krönikor av alla möjliga slag som fanns att ta del av. Plus ett poddavsnitt. Det är också en imponerande skara medarbetare som bidragit med texter, säkert taggade och inspirerade av att få vara med från början på ett så här ovanligt och modigt projekt.

Det känns lite som en förtida julklapp att få tillgång till en publikation som meddelar att:

Bulletins nyhetsförmedling bygger på en objektiv, konsekvensneutral och evidensbaserad journalistik, medan Bulletins ledarsida verkar i en liberalkonservativ tradition. Vår princip är att tydligt skilja mellan nyheter och åsikter, på news och views.

Äntligen! Är den spontana reaktionen. Och det låter också bra, nästan för bra för att vara sant att:

Bulletin står fri från särintressen och finansieras på basis av sina betalande läsare.

Det finns ingen anledning att betvivla att de modiga grundarna av Bulletin – Paulina Neuding, Thomas Gür, Tino Sanandaji och Pontus Tholin – menar vad de säger. Om olyckskorpar (sådana finns ju alltid) kraxar så får de göra det. Tiden kommer att utvisa hur det går. Viljan är god, ambitionen likaså och tills något annat är bevisat så tar jag dem på orden och ser fram emot texter av hög kvalitet av de sinsemellan mycket olika skribenterna. Den mångfald i fråga om det mesta – ålder, etnicitet (får man skriva “etnicitet”?), social och erfarenhetsmässig bakgrund som visar sig i rekryteringen av medarbetare bådar gott. Man kan också hoppas att det nu äntligen kommer att finnas en tidning – Sveriges nya dagstidning – som är ett alternativ för alla dem/oss som länge önskat slippa att tvingas ta del av osjälvständigt uttryckta tankegångar (undantag finns, givetvis), ofta i partipolitiska floskeltermer. En stat, ett samhälle, består av människor som tänker, talar, skriver, läser, lever lite hipp som happ. Som tänker lite si och lite så. Som är lite vänster och lite höger och lite mittemellan och ibland en kombination av allt, och som inte tänker så mycket på det. Människor som inte vill tvingas ta politisk ställning i alla tänkbara och otänkbara frågor. Kanske – hoppas, hoppas! – förblir Bulletin just en sådan icke genompolitiserad publikation! Har sajten Kvartal klarat att bli en nätpublikation (helt olik Bulletin) där man slipper politiserande, så ska väl Bulletin klara det också. De artiklar som hittills publicerats ger hopp.

Några texter som jag läst med behållning:
•  Ivar Arpi: De kommer att ta mina barn ifrån mig
•  Negar Josephi: Förnedringsrånet i Solna: “Inlåsning den enda metod som fungerar”
• Susanna Birgersson: Det finns ingen ursäkt för dåliga skolor
• Anna-Karin Wyndhamn: Rädslan att vara en auktoritet har gjort föräldrarrollen utslätad 

Men också texterna av Carolin Dahlman, Per Brinkemo, Per Gudmundson och Thomas Gür är läsvärda. För att inte tala om intervjun med den ryske oppositionsledaren Alexej Navalnyj sedan han förgiftades med nervgiftet Novitjok.

Klicka på text- och bildrutan för att läsa hela texten.

Det verkar finnas goda möjligheter att det blir som chefredaktören Paulina Neuding skriver:

Plötsligt var vi oundvikliga

Berättelsen om hur Bulletin kom till kommer att bli historia. Här ett litet utdrag ur den:

Handelskillarna Tino och Pontus lovar mig att göra allt administrativt förarbete för att bygga upp det som ska bli Bulletin. De ska sköta affärsbiten, och ger mig de ekonomiska försäkringar som jag behöver för att gå in i projektet genom att ta ett banklån på 300 000 kronor samt ytterligare 400 000 kronor i lån från vänner och bekanta.

Slutkommentar: Det är spännande med en ny tidning som har stora ambitioner och många skärpta, erfarna, kunniga medarbetare. Jag kommer att prenumerera på den när den första lilla gratisläsartiden är över.

Och allra sist: Det är ett sant nöje att se rena, klara, tydliga sidor utan skrikiga stora annonser, plottriga rubriker och bilder i en enda röra och i massor av färger som gör att man bli trött bara av att gå in på sajten. Nedan kan man se en del av Aftonbladet första sida på nätet från den 22 december (Expressens sida är precis lika rörig): plottrig och orolig, lätt enerverande. Och så har vi en del av Bulletins allra första sida, från dagen då den lanserades den 22 december. Lugn, överblickbar, inga färger och ljud som stör, inga Harry Boy-annonser eller annat som prackas på en. Vilken skillnad redan där! Jag kommer att följa Bulletin och hoppas att den blir vad den så ambitiöst lovar. Och titta in på andra sajter ibland också, även de plottriga. Inte minst för att påminnas om skillnaden i läsupplevelse, men också för att aldrig bli ensidig eller enkelspårig.

Jag önskar Bulletin lycka till och ser fram emot många goda, spännande och intressanta läsupplevelser!

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.