Klicka på textrutan för att läsa artikeln i sin helhet.

I min text i Svenska Dagbladet skriver jag:

Så har ytterligare en ruta tråcklats in i den lapptäckslag som utlänningslagen utgör. Hur har de ansvariga politikerna resonerat när de drev igenom de nya anhöriginvandringsbestämmelserna som träder i kraft den 20 juli? Vilka konsekvenser har de förutsett och vägt in gällande anhöriga till alternativt skyddsbehövande som får komma till Sverige genom den förlängda tillfälliga lagen?

Att reda ut exakt vad som gäller och hur många som beräknas komma som anhöriga till asylinvandrade, varav många inte ens själva har permanenta uppehållstillstånd, är inte det lättaste. Inte heller att räkna ut vilka det är som sist och slutligen faktiskt kommer att omfattas av kravet att kunna försörja sin familj och kunna erbjuda en lämplig bostad.

Miggorna undrar oroligt hur de ska klara hösten med alla förlängningsansökningar som kommer ungefär samtidigt och en migga skriver också något om “försörjningskravet” som inte är något krav:

Många fick ju sina tillstånd som alternativt skydd för 1-3 år sedan då dörren var stängd för anhöriga. Nu får de en respit att söka på dessa skyddsbehövande trots att längre än tre månader gått sedan deras härvarande familjemedlem fick sin skyddsstatus. 

Låt oss säga att någon fick alternativt skydd i januari 2018 då dörren var stängd. Utan respiten skulle ju längre än tre månader ha gått sedan referenten fick sitt tillstånd och försörjningskravet slå till. Genom att skriva så här ger man en väg att slippa försörjningskravet. De flesta har ju inte icke-subventionerade tillsvidareanställningar som de kan försörja sig på… Grattis alla kommuner som redan går på knäna.!

Man skriver ju lagarna så att alla omfattas. Det gjorde man med Nya gymnasielagen också.

Vet man förresten om det blir de svenska kommunerna (skattebetalarna) som ska betala flyget för familjerna när de fått tillstånd att komma hit?

Den 16 januari 2019 bad regeringen Migrationsverket att med svarsdatum 21 januari ta fram en preliminär analys av de verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenserna av punkterna 65 och 66 i det utkast till sakpolitisk överenskommelse som har förhandlats fram mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Ibland, när det passar politikerna, ska saker och ting ske snabbt… Det blir brottstycken ur texten, länk till dokumentet finns för den som vill ta del av det i sin helhet.

Klicka på textrutan för att läsa hela promemorian.

Alltså. I Migrationsverkets promemoria – framtagen på knappt fyra arbetsdagar – till regeringen med rubriken Preliminär konsekvensanalys av januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L kan man bland annat läsa:

Brottstycke 1

•  Punkt 65 – Den tillfälliga lagen förlängs i två år. Alternativt skyddsbehövande ges samtidigt samma rätt till familjeåterförening som flyktingar.
•  Punkt 66 – Försörjningskravet justeras. Försörjningskravet justeras så att en alternativt skyddsbehövande som får möjlighet till familjeåterförening och som redan har beviljats uppehållstillstånd när ändringarna träder i kraft, får en respit från försörjningskravet i tre månader från att de nya reglerna träder i kraft.

Brottstycke 2

Enligt Justitiedepartementet ska Migrationsverket även i möjligaste mån redogöra för konsekvenserna av migrationsdomstolarnas lägre medelstilldelning 2019.

Undran: Varför gör inte Justitiedepartementet den analysen?

Brottstycke 3

Sammantaget bedömer Migrationsverket att om möjligheten till familjeåterförening utvidgas till alternativt skyddsbehövande så kommer det troligtvis leda till en ökning av antalet asylsökande i Sverige jämfört med om tillfälliga lagen skulle förlängas i sin nuvarande form – under förutsättning att övriga påverkansfaktorer är oförändrade.

Brottstycke 4

Om den tillfälliga lagen förlängs samtidigt som alternativt skyddsbehövande ges rätt till familjeåterförening kommer fler personer att ha rätt till uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Ökningen av antalet anknytningsärenden består dels av familjer där anknytningspersonen tidigare beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och som i och med ändringen har rätt till familjeåterförening. Beräkningen tar hänsyn sökande som fått eller beräknas få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning under den tillfälliga lagen och som antas söka på nytt under andra halvan av 2019. Sedan finns en osäkerhet kring eventuella personer som avstått från att söka med anledning av begränsningarna.

Brottstycke 5

Det ökade antalet asylsökande under perioden medför ett behov av fler årsarbetare inom asylprövning jämfört med i novemberprognosen. Fler inskrivna inom mottagning medför också ett ökat behov av resurser liksom prövningen av anknytningsärenden där fler ärenden finns att avgöra. Effekten blir störst under år 2020, det år då flest asyl- och anknytningsärenden förväntas avgöras under perioden.

Brottstycke 6

Den största kostnadsposten på förvaltningsanslaget avser personal, där tid för rekrytering alternativt uppsägning medför krav på framförhållning för att få effekt på anslagsbelastningen under respektive år.

För närvarande råder anställningsstopp på Migrationsverket till följd av de begränsade tillgängliga medel som anvisats myndigheten för innevarande år. Den pågående omställningen påverkar möjligheten att vid behov arbetsleda personal till andra arbetsuppgifter. Ett sätt att hantera tillfälliga behov är genom visstidsanställd personal, men anställningsformen kan påverka möjligheten att attrahera likvärdig kompetens som vid tillsvidareanställning. Oavsett anställningsform krävs i de flesta fall tid för introduktion innan produktionen ökar.

Brottstycke 7

Boende för asylsökande

Utifrån de nya förutsättningarna beräknas fler inskrivna uppta en boendeplats i anläggningsboende (ABO) jämfört med prognosen i november 2018. De kostnadsökningar som uppstår beror främst på förändrad volym och boendemix. Det är kostnader för lokaler, drift och hyra, livsmedel och bevakningstjänster som ökar. För perioden 2020- 2021 får även konverteringen till fler kollektiva boenden (ABK) en viss effekt, eftersom det är en dyrare boendeform än bostadslägenheter (ABE).

Brottstycke 8

Migrationsdomstolarnas lägre tilldelning 2019

Domstolsverket har i januariprognosen redogjort för konsekvenser som den lägre anslagsnivån för 2019 riskerar att medföra. Myndighetens bedömning är att migrationsdomstolarnas organisation behöver vara av samma omfattning som under 2018 för att kunna avarbeta de balanser som redan finns. De omfattande neddragningar som skulle krävas för att redan innevarande år anpassa verksamheten till den lägre anslagsnivån skulle enligt Domstolsverket kunna innebära att migrationsmål praktiken upphör att avgöras under året.

Domstolsverket har gjort en preliminär beräkning hur eventuella neddragningar utifrån nuvarande tilldelning kan slå på antalet avgjorda ärenden. Antalet avgjorda asylmål 2019 beräknas att halveras till cirka 8.000 jämfört med föregående prognos på cirka 16.000. Detta genom en successiv produktionsminskning i takt med att neddragningarna realiseras. Under 2020-2021 beräknas drygt 6.000 asylmål avgöras per år, en minskning med cirka 40 procent jämfört med en verksamhet utan besparingskrav.

Sammantaget beräknas den lägre anslagsnivån leda till en kraftig ökning av balanser och omloppstider. Detta leder i sin tur till högre sammantagna kostnader på utgiftsområde 8 eftersom det bidrar till fler inskrivna och längre vistelsetider i migrationsverkets mottagning

Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

Den 18 mars 2019 skrev Migrationsverket på sin hemsida:

Förlängningen av den tillfälliga lagen kommer att innebära betydande svårigheter för sökande att få en överblick över regelverket och leda till än mer komplexa avvägningar när Migrationsverket ska pröva ärenden.

Generaldirektör Mikael Ribbenvik vid Migrationsverket:

Vi vill redan nu vara tydliga med att lagen får konsekvenser som vi aldrig sett tidigare.

I texten sägs vidare:

Ett exempel är den föreslagna lättnaden i begränsningarna för alternativt skydds­behövande att återförenas med sina familjemedlemmar. Förslaget innebär att det kommer att genomföras betydligt fler prövningar av referenspersonens utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd.

Bedömningen ska enligt förslaget göras utifrån huruvida det finns ”välgrundade utsikter”, det vill säga hur troligt det är att skydds­behovet kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut. Därtill ska även möjligheten att få permanent uppehålls­tillstånd vid försörjning eller som varaktigt bosatt också prövas. Det rör sig alltså om tre olika prövningar i samma ärende.

Många av de som flydde krigets Syrien och fick asyl i Sverige åren 2014-2015 fick status som just alternativt skyddsbehövande. I år kommer Migrationsverket pröva över 30 000 förlängningsansökningar.

– Det kommer betyda att de sökande drabbas av långa handläggningstider, på grund av alla de avvägningar som måste göras. Det vore bra om lagen förtydligar vilka omständigheter som ska vägas in, säger Mikael Ribbenvik.

I ett stycke under rubriken Humanitära skäl anger Migrationsverket:

Ett annat svårtillämpat område gäller barn och personer som är allvarligt sjuka, så kallade humanitära skäl.

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln i Expressen.

Om detta uttrycker läkaren Stefan Krakowski oro i en debattartikel i Expressen – fog för sin oro har han, samma risk för press och hot torde komma att drabba läkarna som lärarna redan fått känna av i samband med den så kallade Nya gymnasielagen. Ur texten:

Snart kommer läkarna att utsättas för påtryckningar om vem som ska bedömas som tillräckligt sjuk eller ensam för att få stanna i Sverige. Samtidigt räcker inte sjukvården till för de människor som redan finns i landet.

Det handlar alltså om att erbjuda uppehållstillstånd till personer som lider av svår sjukdom eller känner sig ensamma med allt vad det skulle innebära i form av massiva insatser från sjukvårdens sida, resurser som vi inte har. Faktum är att svensk sjukvård inte räcker till för de människor som redan finns i landet. Nu kommer läkarna att utsättas för påtryckningar beträffande vem som ska bedömas som tillräckligt sjuk eller ensam för att få stanna i Sverige. Den så kallade gymnasielagen, där tusentals afghanska män utan skyddsbehov ändå fick stanna i Sverige, resulterade i samma press på lärarkåren. De elever som inte deltar tillräckligt aktivt i undervisningen får inga betyg och riskerar därför utvisning. Ingen vet nämligen vad som menas med ”aktivt deltagande”.

Det är ytterst beklagligt och definitivt farligt för Sverige att det sitter blåögt verklighetsfrämmande människor i regering och riksdag idag. Människor med makt men som saknar all vilja och förmåga att lyssna på kunnigare personer i en del av sina remissinstanser. Människor som helt enkelt inte tycks förstå konsekvenserna av sitt handlande. Dessa människor kan oansvarigt driva igenom ständigt nya påhitt som på såväl kort som lång sikt skadar landet Sverige och dess folk. Och folket kan bara stå bredvid och se på. Så mycket för “demokrati”. I Sverige gäller inte det som gäller i de flesta andra tidigare jämförbara länder, att en regerings och riksdags första prioritet är det egna landet och folket. När, hur och varför det blev så är svårt att veta exakt, men åtminstone de senaste 20 åren har inte varit en storhetstid för nationen Sverige och de senaste fyra, fem åren har det gått extra snabbt utför eftersom Sverige fått personer i partiledningar, regering och riksdag mycket tydligt visat att de inte klarar det som till exempel övriga nordiska länder gör: att analysera konsekvenserna av sitt handlande och att sätta sitt land och sitt folk främst, därefter i mån av möjlighet och kapacitet agera för andra.

Överläkaren Stefan Krakowski avslutar sin debattartikel i Expressen så här:

Jag trycker på larmknappen men går signalen fram till ansvariga politiker?

På den frågan kan jag svara ett klart och tydligt “nej”. Jag har skrivit i 15 år, miggorna har larmat för full hals, Lagrådet och andra tunga remissinstanser har varnat – “signalerna” går aldrig fram.

Till slut: Så självklart tycks det nu anses vara att alla ska få stanna, att Migrationsverket på sin förstasida på nätet informerar:

Inte: “Den tillfälliga lagen – så ansöker du om förlängning av ditt uppehållstillstånd”…

© denna sajt. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.