Klicka på textrutan för att läsa texten i sin helhet.
Det är som att läsa en del av vad jag själv skrivit i långt över ett decennium, när jag läser vad Widar Andersson, som är en i en skara av tämligen få skribenter som skriver faktabaserat om asyl- och migration, publicerat i Folkbladet.
Asylrätten – det vill säga den internationella konvention som ger människor rätten att få sina individuella skyddsbehov/asylskäl prövade i första säkra land – har varit satt på undantag i många år. Exemplen på detta är otaliga: Alla som kom från Syrien utlovades permanent uppehållstillstånd i Sverige. Inga ålderkontroller genomfördes; den som sa att han var ett barn var ett barn. Den asylsökandes skyldighet att kunna styrka sin identitet avvecklades. Ett särskilt rättighetsregelverk gav de som fått avslag på sina ansökningar om asyl/uppehållstillstånd rättighet att stanna kvar i landet och även rättighet till skola och sjukvård i vissa fall. De inre gränskontrollerna och avvisningsrutinerna har varit satta på sparlåga.
Och:
Huvuddelen av den miljon människor som invandrat till Sverige under det senaste* har inte haft några asylskäl och väldigt många har heller inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Som Uppsalaforskaren Che-Yuan Liang nyligen visade i sin SNS-rapport ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” så har andelen lågutbildade låginkomsttagare växt kraftigt i Sverige; vilket innebär stora sociala påfrestningar på flera olika samhällsfronter.
* Här saknas ett ord i texten. Jag gissar att det ordet är ”decenniet”.
År ut och år in, under långt mer än ett decennium, har jag själv skrivit om asyl- och migrationsfrågor. Nästan ingen annan gjorde det på ett verklighets- och faktabaserat sätt för 15 år sedan. Det var, av någon för mig fullständigt outgrundlig anledning, nästintill tabu att ge svenska folket fakta om den enorma asylinvandringen till Sverige. Folket fick till exempel inte veta att en mycket stor andel av dem som tog sig hit inte alls hade asylskäl; att många inte alls var ”barn” som de påstod; att många hade multipla identiteter; att asylbedrägerier och falska handlingar, vilket till och med kan ha varit vanligare än motsatsen.
Förutom Widar Andersson har också också bland annat Gunnar Sandelin skrivit läsvärt om asyl- och migrationsfrågor, oftast på sajten Det Goda Samhället. Hans texter på just asyl- och migrationsområdet innehåller för det mesta statistiskt och på andra sätt belagda fakta med tydliga källhänvisningar för den som vill veta hur verkligheten ser ut – på gott och ont. Det finns också flera andra som inte bär rosa känsloglasögon utan ser klarögt på det här totalt samhällsförändrande området, där Sverige sticker ut rejält, inte minst bland sina nordiska grannar. På sajten Kvartal finns läsvärda texter, Johan Hakelius har haft sina vanliga, icke-rosafärgade glasögon på sig när han skrivit, PJ Anders Linder likaså. Och Carolin Dahlman både i Kristianstadbladet och nu i Bulletin. Samt Per Gudmundson, tidigare som ledarskribent i Svenska Dagbladet, numera i Bulletin. Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl och ledarskribent Maria Ludvigsson har också genom åren skrivit sansat och balanserat om de här svåra frågorna. För att bara nämna några.
På senare år har en hel del journalister och andra skribenter börjat komma till insikt om att det inte är okej att agera redskap åt känslostyrda aktivister utan att de, enligt god journalistisk sed, ska rapportera sanningsenligt. Men under decennier har en överväldigande majoritet journalister, krönikörer, ledarskribenter med flera skrivit, rapporterat och berättat både okunnigt och känslobaserat. Och alltför många rapporterar fortfarande både tendentiöst och aktivistiskt. Särskilt när de förses med inte alltid faktamässigt korrekta pressmeddelanden och riktade kampanjer av olika slag, från till stor del känslomässigt styrda aktivister. Och den typen av rapportering har gjort stor skada.
Några lästips
• Frans Timmermans: “Över hälften av alla asylsökande inom EU har ekonomiska motiv och därmed ingen rätt till asyl.” – 8 augusti 2016. Ur texten:
Enligt den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans flyr en majoritet av dem som har tagit sig till Europa det senaste året av ekonomiska skäl och inte från förföljelse
– Det handlar om 60 procent av alla flyktingar. Det är människor som man kan anta inte har en enda anledning att ansöka om flyktingstatus, sade Frans Timmermans, till nederländska public service NOS, tidigare i veckan.
• Finland. President Sauli Niinistö: “Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.” – 19 januari 2016. Ur texten:
– Den här situationen, som börjar påminna om en folkvandring, har skapat mycket diskussion inom regeringen. Vi har noterat att det har anlänt människor från nästan 30 länder till Finland. Då är det helt klart att vi inte talar om en flyttrörelse som orsakats av krigssituationen i Syrien eller Irak.
• “Folkvandringarna behöver därför vara i lagom omfattning. Annars finns snart inget att folkvandra till här uppe i norr.” – 15 november 2020. Ur texten:
De folkvandringar som nu pågår på vår jord går från syd och öst och mot nord och väst. Norr- och västerut präglas planeten av ett antal nationalstater med olika omfattande grader av universella välfärdsverksamheter som skolor, vård och omsorg och globalt sett mycket generösa bidrag och ersättningar vid sjukdom, familjebildning och åldrande. Folkvandringar i stora numerärer – likt de som till exempel riktats mot Sverige under de senaste 15–20 åren – är därför konfliktskapande visavi den bofasta befolkningen som finansierar välfärden genom höga skatter och avgifter.
• Sveriges demografiska förändring under 20 år del 1 – 2 april 2021. Ur texten:
Som vi kan se av diagrammet ovan, har personer med utländsk bakgrund ökat med drygt en och en halv miljon under de senaste 20 åren medan den svenskättade befokningen har minskat med 29 000 personer. I begreppet ”utländsk bakgrund” ingår personer som är utrikes födda eller de som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. ”Svensk bakgrund” innebär att man är född i Sverige med två svenskfödda föräldrar. Personer som har en utrikes- och en svenskfödd förälder har jag delat 50/50 mellan grupperna.
• Sveriges demografiska förändring under 20 år, del 2 -3 april 2021. Ur texten:
Det nya med rapporten var att den kom fram till att tidigare uppgifter varit friserade. Detta då man alltid utgått från utrikes föddas ”sysselsättningsgrad”, vilket innebär att en person anses vara i arbete om denne endast har varit ”sysselsatt” en timme under mätperioden. När rapporten nu istället mätte förmågan att kunna försörja sig själv, visade resultatet att bara en dryg tredjedel av dem i arbetsför ålder som kommer från Mellanöstern och Afrika klarar en så pass låg ”självförsörjningsgrad” som 12 600 kr netto per månad, vilket är liktydigt med OECD:s relativa fattigdomsgräns. För utrikes födda i stort tar det i genomsnitt 13–14 år innan hälften har uppnått denna låga nivå av självförsörjning, och då är även subventionerade jobb inräknade.
Mer läsning om asyl- och migrationsfrågor på den här sajten finns till exempel via dessa ord:
asyl
flykting
migga
Migrationsverket
Afghanistan
Irak
Syrien
identitet
aktivister
ensamkommande
migrationsdomstol
Migrationsöverdomstolen
Även andra sökord kan givetvis användas.
Och för den, som till äventyrs inte vet vad ”faktum, fakta” betyder, ger Svenska Akademiens ordlista och ordbok följande definitioner:
Kommentar: I Sverige har ett stort antal politiker (särskilt ur regeringspartierna) stått med huvudena bland molnen eller djupt nerborrade i sanden. Många står där fortfarande. De har vägrat att bry sig om fakta och därmed medvetet, med öppna ögon, agerat mot folkets bästa. Ett lands regerings första och största plikt är att skydda sitt folk och – först och främst och i alla lägen – agera i dess intresse. Så gör man i de övriga nordiska länderna och sannolikt i alla civiliserade och demokratiska länder.
I Sverige har regeringspartiet Socialdemokraterna dansat efter ett udda, lätt fanatiskt minipartis, Miljöpartiet, pipa, ackompanjerat av de lika oansvariga Centerpartiet och Vänsterpartiet, vilket fått till följd att svenska folkets liv förändrats till det sämre mycket snabbt. Detta helt utan att folket haft någon möjlighet eller makt att stoppa dessa individers framfart. Politiker med obegriplig agenda har, med stöd av en stor journalistkår som inte förmått tänka självständigt och rapportera faktabaserat, slagit sönder välfärdssamhället och gjort att massor av människor lever i rädsla, inte sällan i ren skräck. Och dessa politiker har dessutom berövat de i sammanhanget få, faktiskt (återigen detta ord som verkar så svårbegripligt för så många) flyende människor ett drägligt och integrerat liv och dömt dem till utanförskap och ett liv som på många sätt är detsamma som i de hemländer de flytt ifrån.
Sveriges hantering av asylinvandringen är under absolut all kritik. Den har skadat det egna folket och de flyktingar som trott att de skulle få skydd i ett land där de kunde leva ett tryggt liv utan fruktan och skräck. Inte ett liv med samma rädsla, kontroll och våld som i de länder de haft skäl att fly ifrån.
Till slut: En migga som arbetat inom Migrationsverket i 16 år, har uppskattat (OBS! Inte ett faktum utan en kvalificerad uppskattning) att högst cirka 10 procent av alla som getts rätt att slå sig ner i Sverige har varit faktiska (!) flyktingar…