Census motsvarar en folk- och bostadsräkning. Alla EU-medlemsländer har skyldighet att genomföra en Census vart tionde år, men länderna får själva välja vilken metod/modell man använder sig av.
anger:
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1, med beaktande av kommissionens förslag, i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och av följande skäl:
- Kommissionen (Eurostat) behöver ha tillräckligt tillförlitlig, detaljerad och jämförbar information om befolkningen och bostäder för att gemenskapen ska kunna utföra det uppdrag som ålagts den, särskilt genom artiklarna 2 och 3 i fördraget. På gemenskapsnivå måste tillräcklig jämförbarhet säkras i fråga om metoder, definitioner samt programmet för statistiska data och för metadata.
- Periodiska statistiska uppgifter om befolkningen och de viktigaste familje- och boendevariablerna samt sociala och ekonomiska variablerna behövs för att studera och kartlägga vilka regional-, social- och miljöpolitiska åtgärder som påverkar olika delar av gemenskapen. Det finns särskilt ett behov av att samla in detaljerade uppgifter om bostadsförhållanden till stöd för olika gemenskapsaktiviteter såsom främjandet av social integration och övervakning av social sammanhållning på regional nivå eller miljöskydd och främjandet av energieffektivitet.
Om jag förstår* artikel 5 Överföring av uppgifter, punkterna 1 och 2 i ovan förordning korrekt så har Sverige inte levt upp till kraven i densamma. Där står:
1. Varje medlemsstat ska fastställa en referensdag. Denna referensdag måste infalla under ett år som fastställts i enlighet med denna förordning (referensår). Det första referensåret ska vara 2011. Kommissionen (Eurostat) ska fastställa ytterligare referensår i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 8.3. Referensåren ska ligga i början av varje årtionde.
2. Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med slutgiltiga, validerade och aggregerade data och med metadata, i enlighet med vad som föreskrivs i denna förordning, senast 27 månader efter referensårets utgång.
Det har alltså inte gjorts någon folk- och bostadsräkning i Sverige på över 30 år. Inte sedan 1990 har en folkräkning genomförts i landet och det vet ju alla att decennierna därefter har så enorma förändringar skett att inga av de gamla siffrorna stämmer. Faktum är att man i Sverige inte har någon faktisk kunskap och vetskap om vare sig hur många eller vilka människor som vistas här.
Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5.561.309 i slutet av oktober. Folkmängden i Finland ökade med 13.068 personer under januari–oktober. Orsaken till folkökningen var inflyttningsöverskottet från utlandet, eftersom antalet invandrare var 24.872 fler än antalet utvandrare. Antalet födda var 13.410 mindre än antalet döda.
Att läsa. I texten finns mängder av relevant information:
• Finland. Sverige. Något om folkbokföring och utlänningskontroll i respektive land. – 22 maj 2021. Ur texten:
I Finland finns både en fungerande folkbokföring och ett utlänningsregister.
———-
Befolkningsdatasystemet är ett rikstäckande elektroniskt register med basuppgifter om finska medborgare och utlänningar som är stadigvarande eller tillfälligt bosatta i Finland. Systemet omfattar även uppgifter om byggnader, byggprojekt och lägenheter samt om fastigheter.I Sverige har cirka 870.000 samordningsnummer utfärdats. Man har inte säker kunskap om vilka som innehar dem; om en del personer har samordningsnummer i flera identiteter; om de som har samordningsnummer ens finns i Sverige; om en del av samordningsnumren “lånats ut” till personer utan rätt att vistas i landet. Etcetera. Folkbokföringen fungerar inte alls, det uppskattas från olika håll att minst omkring 200.000 människor inte bor där de är skrivna eller säger sig bo. Sverige har alltså inte klarat av att ha ordning på sin folkbokföring och har därmed ingen kontroll över vilka som vistas i landet, vare sig hur många de är, varför de är här, deras identiteter eller var de bor.
• Är det enligt EU-regler ens tillåtet att ha så usel vetskap om sitt lands befolkning? – 28 oktober 2021. Ur texten:
Genom åren har problemen med den icke fungerande folkbokföringen uppmärksammats otaliga gånger. Att man vet hur många och vilka som befinner sig i riket är en absolut förutsättning för all samhällsplanering och alla slag av myndighetsutövning. Också för ett lands säkerhet är uppgifter om medborgare och invånare som vistas där lagligt av vikt. Att den basala informationen tillåts saknas i ett EU-land som Sverige är svårt att förstå. Och vilken är egentligen anledningen till att Sverige inte klarar att hålla reda på vilka som befinner sig landet medan de övriga nordiska länderna gör det?
I riksdagen om att genomföra folkräkning i Sverige, vilket alltså inte gjorts på mer än 30 år.
• Interpellation 2021/22:521 Genomförandet av en nationell folkräkning – 22 juni 2022.
Ur interpellationen:
Riksdagen har röstat om att en nationell folkräkning ska äga rum. Behovet av en sådan är obestridligt; vi vet inte vilka som befinner sig i Sverige. En ansvarslös migrationspolitik och en ineffektiv utvisningspolitik har medfört att långt fler befinner sig i Sverige, och särskilt i utsatta områden, än vad som finns på papperet.
• Nationell folkräkning och biometriska id-handlingar. Motion 2022/23:292 av Jan Ericson (M). – 17 november 2022.
Ur motiveringen:
Skrämmande uppgifter förekommer regelbundet om personer med dubbla eller ibland tredubbla identiteter som lyckas tillskansa sig bidrag och förmåner på ett helt orimligt sätt. Samtidigt används falska identiteter i kriminell verksamhet och många människor befinner sig illegalt i vårt land.
En person med tre olika identiteter kan exempelvis använda den ena för att starta företag och få nystartsbidrag, den andra för att vara arbetslös och få bidrag, och den tredje för att ta lån som sedan aldrig betalas tillbaka. Har man tre olika identiteter kan man också tillskansa sig tre gånger så mycket i bidrag från våra bidragssystem.
Polisen och Skatteverket och andra myndigheter konstaterar alltför ofta att de inte kan göra mycket åt saken.
Kommentar: Frågan har tagits upp fler gånger i riksdagen än ovan två. Det går bra för den som vill att ta del av alla motioner och interpellationer etcetera på riksdagens sajt.
Slutkommentar: Sverige där mängder samhällsområden inte fungerar. Det här är bara ett av dem.