Klicka på textrutan för att läsa hela Migrationsverkets rättsliga ställningstagande.

Migrationsverket har idag, den 30 november 2021, presenterat ett Rättsligt ställningstagande. Prövning av skyddsbehov för medborgare i Afghanistan i sitt pressmeddelande anger verket bland annat:

Migrationsverket bedömer att

  1. riskgrupperna är fler och omfattar fler personer, till skillnad mot hur det var innan talibanerna tog över makten. De grupper som kan vara i behov av skydd är bland annat de som har haft centrala positioner inom exempelvis militären eller polisen, hbtqi-personer, personer som arbetar för utländska regeringar eller uppfattas stödja dem, religiösa ledare eller konvertiter, journalister, människorättsförsvarare, kvinnor och flickor
  2. det finns inte något fungerande skydd att få av myndigheterna i landet och det kan endast i tydliga undantagsfall bli fråga om internflykt
  3. personer som redan har ett utvisningsbeslut kommer kunna få en ny prövning av sina asylskäl på grund av den nya situationen i landet.

Migrationsverket fortsätter att noggrant bevaka händelseutvecklingen i Afghanistan och kommer vid behov att uppdatera den rättsliga styrningen, som bland annat är det som ligger till grund för våra beslut.

Vidare meddelar Migrationsverket att

I samband med att Migrationsverket nu beslutat om ett nytt rättsligt ställningstagande om Afghanistan har verkställighetsstoppet och beslutsstoppet tagits bort. Det innebär att Migrationsverket arbetar vidare som vanligt med asylärenden för afghanska medborgare, och att det inte blir någon skillnad mot hur man bedömer ärenden från Afghanistan jämfört med andra länder.

I de fall där det trots allt blir aktuellt med ett ut- eller avvisningsbeslut kommer nästa fråga bli om det går att flyga till Afghanistan. Eftersom det fortfarande är stor osäkert kring det, vet Migrationsverket inte exakt vilka praktiska förutsättningar som finns för att personer ska kunna resa tillbaka till landet.

Här vänder sig Migrationsverket i sitt pressmeddelande direkt till afghanerna:

Om du har ett gällande av- eller utvisningsbeslut och det finns nya individuella skäl till att du inte kan återvända till Afghanistan, som du vill få prövade, har du möjlighet att ansöka om att få en ny prövning av dina skyddsskäl.

Prövningen sker i två steg. Först ser Migrationsverket över om du kan beviljas en ny prövning om din rätt till skydd i Sverige. Därefter utreder verket din rätt till skydd. Det kan innebära att du kan behöva komma in på en ny muntlig utredning. Först efter att ditt ärende är utrett kan du få beslut om uppehållstillstånd.

Rätten till att få sina asylskäl prövade igen gäller dig som har ett utvisningsbeslut och befinner dig i Sverige.

Du som är afghansk medborgare och har haft ett tillstånd enligt gymnasielagen och har kvar ditt beslut om utvisning kan ansöka om ny prövning av dina asylskäl.

I Migrationsverkets information ”till dig som har familj i Afghanistan” anges bland annat:

För att din familjemedlem ska kunna beviljas uppehållstillstånd för att flytta till dig är ett av grundkraven att du är svensk medborgare, har ett permanent uppehållstillstånd eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd med status som flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Även du som har uppehållstillstånd på grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, har möjlighet till familjeåterförening trots att du inte har permanent uppehållstillstånd. Förutsättningen är att du har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid.

Kommentar: Vilka konsekvenser dessa nya ställningstaganden får och hur mycket tid och kostnader för skattebetalarna alla nya ansökningar kommer att medföra kan ingen räkna ut eller ens förutspå.

Något som ter sig märkligt är att Migrationsverket anger att en familjemedlem ska kunna beviljas uppehållstillstånd för att flytta till en afghan i Sverige trots att han inte har permanent uppehållstillstånd.

Några korta, blandade kommentarer från miggor som hört av sig till mig:

Hela poängen med Nya gymnasielagen var ju att ge en ”chans” för de ensamkommande asylsökande (främst afghaner, som var eller sade att de var minderåriga) att, trots avsaknad av skyddsskäl, få studera på ”gymnasiet” (well, gymnasium och gymnasium). De hade inga skyddsskäl, ofta på grund av att de bott hela eller delar av sina liv i Iran eller på grund av gamla marktvister i Afghanistan (!) eller för att de helt enkelt inte varit trovärdiga. En landrapport som, till skillnad från den om Syrien (”alla och envar”) kräver ju individuella skäl och dem ska man kunna göra sannolika. Det är ju rejäl uppförsbacke om man inte varit trovärdig tidigare.

Och en annan migga:

En person som inte varit i Afghanistan åtminstone sedan 2015, vad kan han åberopa för nya skäl, annat än hur landrapporten ser ut? Det finns ju många som tidigare åberopat att talibanerna är efter dem och inte bedömts sannolikt, varför skulle det vara mer sannolikt nu?

Gymnasielagen lever ju sitt eget liv och har man prövats enligt den så har man ju ett löpande tillstånd. Då kan man i och för sig söka statusförklaring och inte VUT (verkställighetshinder uppehållstillstånd), eftersom utvisningen inte verkställs om man har ett tillstånd.
———-
Detta är prövningsordningar med många och komplicerade teknikaliteter.

Slutkommentar: Det blir inte lätt för Migrationsverkets personal (som förhoppningsvis är kontrollerad och säkerhetsklassad när de börjar ta itu med dessa ärenden) att fatta rättssäkra och korrekta beslut i enlighet med i första hand utlänningslagen och i andra hand med Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande (som ju är just det: ett rättsligt ställningstagande och inte lag).

Kommentarerna är © denna sajt.