Läs först Det handlar varken om ”mass” eller om ”deportation” utan om utvisning av ett antal personer som inte fått rätt att bosätta sig i Sverige. (24 november 2019). Ur texten:
Tisdag 26 november planeras nästa massdeportation från Märsta-Arlanda.
Men det handlade om 27 personer! Som framgår av inlägget ovan så rör det sig inte om några deportationer överhuvudtaget, utan om utvisningar av personer som inte har fått tillstånd att stanna i Sverige men har vägrat lämna landet. Och att det ytterst sällan rör sig om mer än högst 50 personer, bland annat för att det krävs så många medföljande från olika verksamheter i Sverige. Det skulle givetvis vara mycket mindre belastande för skattebetalarna om man på dessa dyra resor kunde utvisa flera samtidigt. Allra bäst vore att de som får avslag frivilligt återvänder till sina hemländer, dit de ju annars ändå så småningom måste återvända, i stället för på detta mycket dyra sätt med chartrade plan och stor eskort.
Så här rapporterar Polisen den 27 november efter den senaste återvändanderesan:
27 återvändare från Sverige och två från ett annat EU-land, var med på Polismyndighetens senaste återvändandeinsats, som idag landade i Kabul. Samtliga accepterades av afghanska myndigheter vid ankomst.
Alla återvändare som var med på flygplanet hade lagakraftvunna utvisningsbeslut. En av återvändarna hade brottsutvisning som var överlämnad från domstol, övriga ärenden hade överlämnats från Migrationsverket. Samtliga var män, inga var minderåriga.Insatsen var delvis finansierad av EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex. På plats i Kabul möttes återvändarna av polisens återvändandesambandsman och afghanska myndigheter, och då övergår ansvaret från Sverige till Afghanistan.
I Polismyndighetens uppdrag ingår att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut fattade av Migrationsverket eller allmän domstol. Migrationsverket kan överlämna utvisningsärenden för verkställighet av beslutet, där det bedöms att det kan behövas tvång för att kunna verkställa beslutet, eller om personen har avvikit.
Allt polisens arbete utgår från ett humant, medmänskligt och rättssäkert bemötande. Personens grundläggande rättigheter ska tillgodoses och särskild hänsyn ska tas till exempelvis ålder eller fysiska och psykiska hälsotillstånd,
– Detta var den nionde återvändandeinsatsen till Afghanistan med chartrat flygplan där Sverige har varit arrangerande land i år, säger Patrik Engström, chef för nationella gränspolissektion vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Det finns flera skäl till att beslut om utvisning verkställs i form av återvändandeinsatser med chartrade flygplan. Ibland handlar det om säkerhetsskäl båda för återvändarna, personalen och eventuellt övriga resenärer. Om platserna fylls är det mer kostnadseffektivt att flera åker samtidigt. Användning av chartrade flygplan innebär också en större integritetshänsyn för återvändarna.
Med på flygplanet finns eskorterande personal från Kriminalvårdens nationella transportenhet, NTE, och personal från Polismyndigheten ombord. Även tolk, sjukvårdspersonal och en oberoende monitor som rapporterar till Frontex och EU-byrån för grundläggande rättigheter.
Kommentar: Den som har fått avslag på sin ansökan om asyl ska lämna landet. Det är vad lagen säger och så måste det givetvis vara i ett land som vill vara en rättsstat och behöver veta vilka som vistas inom dess gränser.
Några lästips:
• Val 2018. Aktivisterna klagar över hur jobbigt det är att hjälpa ”de ensamkommande” som de själva frivilligt tagit strid för trots att dessa inte har några lagliga skäl att befinna sig i Sverige. – 13 augusti 2018. Ur texten:
Vidare i pressmeddelandet (från ett av aktivistnätverken):
Ungdomar som gått i skola och som omfattas av nya gymnasielagen står nu utan matpengar, utan bostad, utan plats i skolan. Därtill kommer kanske 4.000 som inte omfattas av lagen men ändå är kvar i landet. För varje vecka är det fler som hamnar i den här situationen.
Kommentar: Ja, men vilka är det som bidragit mycket starkt till att försätta dem i denna belägenhet? Det är ju de själva, i sina aktivistgrupper! Hade dessa ”hjälpare” gjort rätt så hade en majoritet av dessa inte alla så unga män redan varit hemma hos sina familjer eller, i avsaknad av familj, i sitt medborgarskapsland där de hör hemma. Dessa män är på intet sätt svenska skattebetalares ansvar och de har inte rätt att vistas här efter att två instanser minst två gånger (ibland flera eftersom en del plötsligt kommer på att de är homosexuella eller kristna eller ateister…) har gått igenom deras asylberättelser som inte styrkts eftersom ingen styrker sin identitet. Och då skickar aktivisterna genast in nya ansökningar för att förlänga dessa mäns vistelser här.
• En god man för ensamkommande minderåriga asylsökande: ”Aktivisterna borde ha tagit de svåra samtalen och berättat hur verkligheten ser ut.” – 10 maj 2019. Ur texten:
En god man: ”De har blivit lurade. Så enormt lurade av smugglare, ryktesspridare och godtrogna personer som vill väl men gjort så fel.
Det luktar egenintresse från aktivisterna. Skaffa jobb eller vettig sysselsättning och låt de unga männen få möjlighet att visa sina kunskaper vid ett återvändande. Aktivisterna beter sig som mödrar som inte kan släppa kontrollen över sina vuxna barn. Sina barn har man till låns och samma sak gäller för gode män och familjehemsföräldrar som under en tid har ansvar för minderåriga asylsökande.
De unga personer som kommit hit och fått sina asylskäl prövade och fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd skulle ha behövt då allt stöd och all uppmuntran och hjälp att återvända för att visa sin styrka och kreativitet i hemlandet. Något som kunde bli en ljusning, bli till gagn för det land de kommit från.
• Aktivister stjälper mer än de hjälper när de agerar mot lagligt fattade beslut – 1 augusti 2019. Ur texten:
Det är obegripligt att aktivisterna så lite respekterar svensk lag och svenska myndighets- och domstolsbeslut och så ihärdigt och envist agerar för att personer utan lagliga skäl till det ändå ska bli kvar här. De borde i stället stötta dessa människor och hjälpa dem att resa till det land där de är medborgare. Som det är nu bidrar aktivisterna stort till att både barn och vuxna mår allt sämre och till att deras situation blir allt värre när de varken har bostäder eller försörjning för att de vistas här illegalt.
Läs också:
• Finland. Vad säger de själva, de som sökte asyl och som frivilligt återvände, antingen före eller efter att de fick svar på sina ansökningar? – 12 november 2019. Ur texten:
I Finland har man intervjuat och följt upp en del av de människor som fått avslag på sina asylansökningar och återvänt till sina hemländer, och dokumenterat det och sådant de haft att säga om tiden i Finland och om asylprocessen. Människorna behandlas hela tiden som de kapabla personer de är, helt utan handhjärtan och inte som ”stackars offer”.
Hasans berättelse om hur kan kom till Finland, sökte asyl, tröttnade och frivilligt reste tillbaka. Inspelningen gjord vårvintern 2019. Här har han just berättat om hur han bestämde sig för att resa hem och hur han på flygplatsen i Helsingfors av ”någon” (gissningsvis en Migri-tjänsteman) fick en flygbiljett till Irak, sitt pass och ett kuvert med pengar och så bar det av till Turkiet först, och därefter:
• Finland. Rapport om återintegration av personer som frivilligt återvänt till Irak. – 20 november 2019. Ur texten:
Jag har inte sett några liknande uppföljande rapporter om återresta, före detta asylsökande, gjord av Migrationsverket i Sverige. Kanske finns det sådana, men de har i så fall alltså undgått mig. Om man inte gjort den här typen av utvärderingar så kan man säkert dra vissa lärdomar av ovan rapport som gjorts i Finland.