Pirkko Sinkkonen är verksamhetsledare och socialrådgivare vid Finlands krigsveteranförbunds distrikt i Sverige. Hennes uppgifter består i att underlätta vardagslivet för veteranerna och att ansöka om platser på vård- och omsorgsboende. Verksamheten inom Sverigedistriktet upphör i slutet av nästa år, då det inte längre finns så många veteraner kvar bland oss.
Per Westerlund är en samhällsintresserad civilingenjör bosatt i Stockholm. Han är har bott i flera länder och talar fem språk.
Han försöker ha ett nordiskt och ibland även ett europeiskt perspektiv.
Den 6 december 2018, Finlands självständighetsdag
Finlandsveteraner
Utöver veteranerna som Försvarsmakten har börjat uppmärksamma finns det andra veteraner som har bidragit till Sveriges försvar, utan att vara i svensk uniform: de som stred i Finland.
Finland räknades till Sovjetunionens intressesfär enligt Molotov-Ribbentrop-paktens tilläggsprotokoll. Sovjetunionen strävade efter att ockupera Finland både under Vinterkriget 1939-1940 och under Fortsättningskriget 1941-1944. Resultat blev att Finland fick avträda Karelen, några öar i Finska viken, Salla- och Petsamoområdena, betala krigsskadestånd och arrendera ut Porkala på 50 år.
Finland behöll dock sin självständighet, vilket var av betydelse för Sverige under efterkrigstiden.
Finland stöddes på olika sätt, officiellt och frivilligt, från Sverige. Det mest kända rikssvenska förbandet är Svenska frivilligkåren som sattes in under Vinterkriget i Lappland under februari och mars 1940. Till det hörde också ett mindre känt flygförband med åtta plan. Sedan fanns det svenska frivilliga vid fronterna i Hangö och Svir under Fortsättningskriget. Dessutom fanns det en pansarvagnsreparationsgrupp, liksom officeren Ragnar Thorén, som stödde den finska underrättelsetjänsten på plats.
Utöver dessa svenska medborgare som hjälpte Finlands försvar på plats, bor det nu i Sverige finländare som var verksamma i Finlands försvarsmakt under kriget. Likaså finns det kvinnor som deltog i stödorganisationen Lotta Svärd, främst med förplägnad, sjukvård och administrativt stöd på de militära staberna. Vissa av dem var nära fronten. Finländarna flyttade ofta till Sverige några år efter krigsslutet, då den ekonomiska situationen var bättre i Sverige.
Dessa finlandsveteraner kan lida av konsekvenserna från kriget, både fysiska och psykiska. I bägge fallen kan skadorna märkas mera genom åldrandet. En annan aspekt i deras situation är att få möjlighet till finskspråkig vård under ålderdomen, då den inlärda svenskan kan försvinna och modersmålet är det enda språket som är kvar.