Den 26 juni kontaktade vi utrikesminister Carl Bildt för att be honom och UD om hjälp för att vietnameserna som vi är ombud för ska kunna skickas tillbaka till Vietnam. De många åren i vakuum i Sverige har tärt på dem och nu när de står helt utanför alla system så går det inte längre: nu måste Sverige åtminstone hjälpa dessa medborgare att återvända till sitt hemland eftersom Sverige inte följer utlänningslagen och beviljar dem uppehållstillstånd. Vi väntar på att få höra från UD och att få en tid att komma och framlägga fallen också muntligt, förutom skriftligt som vi redan gjort.
Men nu hade vi alltså inte spelat in någonting och MIG har inte brytt sig om vad en vietnames (Thanh) och två ombud (Fredrick Federley och jag) säger. Därför beslöts att Thanh skulle ringa den diplomat han talat med vid besöket, han som också – inför oss – sa att Thanh kunde ringa "på tisdag nästa vecka" för att pata mer om saken (spel för gallerierna) och då spela in samtalet på band. Det blev två samtal som vi nu kommer att översätta ord för ord.
Att komma till Sverige idag och säga: "Irak. Bagdad. Asyl" räcker i princip för att man ska beviljas permanent uppehållstillstånd. En särskild avarbetningsgrupp stämplar PUT mer eller mindre på löpande band utan att med säkerhet veta vilka de är och varifrån de som uttalar de magiska orden kommer. Efter några månader här ges de således alla rättigheter i Sverige och kan också, vilket är väl känt att en del gör, resa hem på besök när de vill. OBS! Naturligtvis finns det många som, i enlighet med vad vår utlänninsglag stadgar, ska beviljas tillstånd att stanna här! Men kanske snarare tillfälliga än permanenta tillsrånd till att börja med, så att man dels hinner utreda ordentligt vilka de är och om de verkigen kommer från de oroligaste områdena i Irak; dels kan se om kriterier för uppehållstillstånd i Sverige fortfarande föreligger om t.ex. ett år.
Rättsosäkerheten är stor och förutsägbarheten i asylprocessen ligger på mycket låg nivå när man, tvärtemot lagens krav på individuell prövning, mer eller mindre automatiskt beviljar den grupp som uttalar de tre magiska orden (se ovan) PUT medan andra som varit här i fyra, fem år och inte kunnat – och inte kan – utvisas, slängs ut på gatan oavsett vad lagen säger.
Vi ska nu, ord för ord, översätta vad som sades i telefonsamtalen mellan Thanh och diplomaten vid Vietnams ambassad och offentliggöra detta. Och vi väntar på en reaktion från landets utrikesminister som är högste ansvarig för mellanstatliga relationer: kan han göra något för att få Vietnam att ta emot sina medborgare och garantera att de inte ställs inför rätta som landsförrdare och hamnar i fängelse och kanske torteras. Eller kan han uttala så att även MIG hör det, att Vietnam kan jämställas med Kuba som inte heller tar emot sina medborgare; i det fallet om dessa har varit uanför landets gränser i mer än elva månader.
Någon i detta land måste ta ansvar för Thanh och Hoa! Vi har gjort allt vi kunna i två år nu och vi trodde mardrömmen för dem var slut när förre överdirektören vid MIG, som slutade i februari, beviljade dem sex månaders tillfälliga tillstånd och sa att om det fortfarande under den tiden inte gått att utvisa dem då ska de, som lagen säger, beviljas PUT på grund av hinder för verkställighet.
Läs mer under rubriken Nu ber vi utrikesminister Carl Bildt om hjälp.