Vickys Livs – Stor-Janne

Det är Stor-Janne som är klippan på Vickys", säger Janne Olsson, för enkelhetens skull i fortsättningen kallad "lill-Janne". "Utan stor-Janne skulle vi inte klara oss, det är säkert. Han kan allt, han vet allt och det är av honom vi har lärt oss det mesta".

Det är fredag den 30 september, en härlig, solig, klar höstdag och vi står och pratar lite på Vickys. Stor-Janne fixar och ordnar, lill-Janne står i kassan. Svampmannen tittar in och berättar om läget på svampfronten: det är gott.

"Det var Stor-Jannes morsa som öppnade Vickys 1978", berättar lill-Janne. "Ja, fast då hette butiken Evas Livs", fyller stor-Janne i.

Varje dag får jag veta något nytt! Som häromdagen då jag var inne och kommenterade den sköna bluesmusiken som strömmade ut ur högtalarna. "Det är jag som spelar gitarr", sa lill-Janne utan att röra en min. Va?! Dolda talanger, nya omständigheter – ständigt något nytt.

Varje dag pågår livet på Vickys, saker händer, folk kommer och går. En del stannar och pratar och tar en espresso, andra bara handlar och går. Men sällan stressar någon, för det känns när man kommer in i butiken att här ska man inte stressa, inte stå och hoppa jämfota i kön för att man har – eller tror sig ha – så himla bråttom. Den som vill stressa och inte har tid att se sig omkring, heja på folk och byta några ord kan välja en annan, mer anonym butik. Och det verkar stressmänniskorna ha gjort för på Vickys är kunderna för det mesta trevliga och easy going.

Och Vickys Livs – the Movie är på gång…