Jag går ner till Vickys Livs en halvtimme senare, då är kaffet som han hämtat åt mig från Skåningen tyvärr redan kallt, men jag får en ny kopp rykande het espresso i stället. Stor-Janne far fram som ett jehu i butiken och packar upp och plockar in och bär saker hit och dit. ”Titta här”, säger han, ”vi fick Kelda lättgrädde i stället för Keso! Men det kan väl gå, det också. Och så fick vi äppeljuice i stället för apelsinjuice, undrar om dom var packade när dom packade”. Men humöret är gott och sådant som många andra skulle tycka var negativt och som de gnälla över, det väljer Stor- och Lill-Janne att se från den ljusa sidan och göra till något positivt i stället.Kunderna kommer och går. Bilgubben tittar in, han jobbar också idag trots att det är långfredag. Det gör alla enmans- och microföretagare: jobbar jämt. ”Vi hade sovmorgon i morse”, säger Lill-Janne, ”vi började inte förrän klockan 9”. De allra flesta dagarna öppnar ju Vickys redan klockan 7… Bilgubben köper en sexpack öl och en påse jordnötter. ”Jaså, ska ni äta lunch idag”, raljerar Lill-Janne. En annan kund kommer in, säger inte ett ord. Janne vänder sig om och plockar fram en dosa snus och slänger fram den på disken. Kunden lägger upp jämna pengar, tar snuset och går. Inte ett ord har behövt yttras. ”Vi har telepatisk kontakt”, säger Janne.
Så där rullar det på nere på Vickys.
Till slut bjuder jag på en bild av Stor-Jannes berömda rattmuff som väckt en hel del uppmärksamhet!