Två statsministrar i varsitt nordiskt land. Båda representerar borgerliga partier: Fredrik Reinfeldt i Sverige företräder nya Moderaterna (hur länge ska de kalla sig ”nya”?) och Jyrki Katainen företräder (gamla) Samlingspartiet. De har båda talat/skrivit till nationen inför det nya året. Här följer några utdrag ur deras respektive uttalanden plus länkar till hela deras texter. Jämför, tänk och tyck själva. Håll med den ena eller den andra eller ingendera. Notera skillnaderna.
Vår politik är tydlig och handlar om att människor ska kunna förverkliga sina drömmar. Vi vill fortsätta med stabila reformer för fler jobb och en bättre skola. Mycket står på spel kommande året.
Själv arbetar jag varje dag för att göra det möjligt att hålla vårt välfärdslöfte också till kommande generationer. Detta lyckas vi inte med om vi klamrar oss fast vid föråldrade strukturer eller viljelöst driver med världsekonomins strömmar. Därför måste vi målmedvetet och ingående våga förnya det finländska samhället utifrån våra egna utgångspunkter. Precis som vi redan många gånger gjort under vår självständighetstid.
Min övertygelse är att varje människas utgångspunkt är en vilja att leva ett gott liv. En vilja att kunna ta hand om sig själv och om andra. Att få skapa, bidra och utvecklas. För mig är detta också den viktigaste uppgiften som politiken har: Att ge människor utrymme att växa så att de, tillsammans med andra, får möjlighet att förverkliga sina drömmar. Det är ett tungt ansvar som politiken bär. Vår huvuduppgift är att skapa förutsättningar för att varje person ska få chans till egen försörjning och utjämna livschanser. Genom utbildning och arbete får vi utrymme att växa utifrån våra egna förutsättningar, bortom hierarkier och invanda mönster.
Det handlar inte endast om vilka reformer vi genomför i Finland, utan i allt högre grad om hur vi genomför dem. Av erfarenheterna inom arbetslivet vet vi att när en människa har möjlighet att påverka förändringar förbinder hon sig också starkare till dem, och resultaten blir bättre. Traditionellt har Finland byggts upp auktoritärt, hierarkiskt uppifrån och ner. Det fungerar dock inte längre att order dikteras uppifrån, utan i beslutsfattandet måste man erkänna människors förmåga att göra egna val och beslut.
Det svenska samhället står i dag på en solid grund, där nya delar hela tiden har lagts till gamla delar för att bli det Sverige vi nu känner.
En successiv samhällsutveckling, där alla har varit viktiga för utvecklingen. Med ett samhällskontrakt som har gett oss en hög tillit till andra människor, en öppenhet mot omvärlden och en känsla av ansvar för våra gemensamma resurser.
Beslutsfattarna bör i högre grad lita på människorna och inte sträva efter att reglera och besluta allt för dem. Det civila samhället bör ges mer utrymme. Styrningen bör i allt högre grad innebära att man ställer riktlinjer, skapar möjligheter och sporrar människor och gemenskaper att bygga sin egen framtid och att bära eget ansvar.
Det finns inte en enda allmänt rådande dröm för nationen, utan det finns lika många drömmar som människor. Även beslutsfattarna måste anpassa sig till detta och finna vägar för att kanalisera människornas individuella önskningar, behov och handlingar för hela Finlands bästa. Vi måste skapa en atmosfär där människorna själva agerar som motor för reformerna. En atmosfär av att våga satsa, försöka och pröva, och till och med misslyckas utan ett totalt fördömande – och att hela tiden lära sig nytt.
Fortsatta investeringar i kunskap rustar oss för framtiden. Det handlar om att fokusera på att stärka läraryrket, öka undervisningstiden och satsa på tidigt stöd till de elever som behöver det mest. En politik för fler jobb genom bättre villkor för företag att växa och anställa, är bättre än en återgång till kraftigt utbyggda bidragssystem, finansierat med höjda skatter på arbete och företagande.
I morgon vaknar vi till 2014. Det är ett år då Sverige kommer att fatta ett avgörande beslut om vart vi ska gå framöver. Vi kan välja att fortsätta arbetet för ett mer öppet Sverige, där människor kan göra informerade val utifrån tydliga alternativ – som sedan förverkligas i politiska reformer kring hur jobben ska bli fler. Alternativet är att vi sluter oss inåt och förlitar oss på en politisk retorik som lovar allt till alla, men aldrig förklarar hur det ska ske. Vilken väg är bäst för Sverige? För mig är svaret enkelt.
Hög kompetens, stor flit och företagsamhet samt ett öppet sinne är hörnstenarna för utveckling. Saker och ting går inte framåt av sig självt. Finländarna bör kunna lita på att utbildning och arbete alltid lönar sig. De har varit nycklarna till Finlands framgång hittills och dem bör vi kunna förlita oss på även i framtiden. Flitiga, kunniga människor och företagare är motorer för innovationer och utveckling. Om vi vill ha mer innovationer i Finland måste Finland vara ett land som förhåller sig positivt till företagsamhet.
Finland har alla förutsättningar att vara framgångsrikt i en föränderlig värld, bara vi utnyttjar vår styrka. Finland måste få nytt uppsving genom nya strukturer och handlingssätt. Finland bör vara en smidig aktör både internt och ute i världen. Vi måste lita på oss själva och på varandra. Kommande års framgångar ligger sist och slutligen i våra egna händer.