Som alltid på asylområdet finns det inga absolut klara och tydliga sätt att agera och att tolka lagen. Det är något som gör alla med någon insyn i och kunskap om asylprocessen så oerhört frustrerade. När nu Ekot i sin gedigna genomlysning av hanteringen av kristna asylsökande från Irak får det i o f s korrekta beskedet från Migrationsverket och migrationsministern om att det är individuella skäl som gäller inte kollektiva, så bör de (och andra som är involverade på asylområdet) ta del av vad några miggor berättar om just detta. För det går faktiskt stick i stäv med beskedet till Ekot från de ansvariga!
Alltså, så här skriver en av miggorna till mig (fler texter följer i kommande inlägg):
Angående individuella och kollektiva bedömningar
Det har inte alltid varit så att man gjort individuella bedömningar. Tills helt nyligen fick exempelvis alla romer som kunde visa att de var från Kosovo (och det inte framkom att de hade tillstånd eller rätt att vistas i annat land) PUT, RD och FF. Deras individuella skäl spelade ingen roll eftersom Kosovo, enligt UNHCR, inte ansågs vara en plats dit romerna kunde återvända.
UNMIK, som skötte återvändandet i samarbete med svenska myndigheterna, tog inte heller emot romer. Jag tycker ändå att det var rätt att vi då följde UNHCR:s rekommendationer när det gällde romerna från Kosovo. Romerna var – och är – en utsatt grupp i Kosovo. Men nu är Kosovo självständigt och praxisen har ändrats.
Nu tillämpas i stället kollektiva bedömningar när det gäller eritreanska asylsökande! Asylskälen spelar egentligen ingen roll. Om personen är eritrean och ännu inte pensionär ska vi på Migrationsverket anta att han måste ha lämnat landet illegalt om han påstår det, och då kan han inte återvända utan att råka ut för repressalier. Detta liknar den praxis som vi en gång i tiden hade mot irakier. Skillnaden är bara att irakierna som sökte asyl under Saddams tid oftast fick tillstånd på humanitära skäl och inte som skyddsbehövande i övrigt om de inte hade egna, individuella asylskäl. Detta trots att vi ansåg att de skulle kunna råka illa ut om återvände till Irak efter att ha lämnat landet illegalt. Jag har inte något emot att vi följer UNHCR:s rekommendationer när det gäller eritreanska asylsökande. Det kanske är så att vem som helst som återvänder från en utlandsvistelse råkar illa ut i Eritrea, oavsett om han reste ut legalt eller illegalt.
Jag är inte insatt i kristnas situation i Irak. Jag vet inte heller varför vi i deras fall inte bryr oss om UNHCR.s rekommendationer.
Ibland går det bra med kollektiva beslut, ibland inte. Ibland följer man UNHCR:s rekommendationer, ibland inte. Att följa tankevindlingarna hos dem som fattar besluten är inte lätt…
© Copyright denna blogg! Vid citat ur denna och andra texter här på bloggen, ange källa och länka hit så att hela texten kan läsas och inte bara lösryckta ord eller meningar.