Svenskarna hör tillvärldens friskaste folk men är ändå bland de mest sjukskrivna! Det är en märklig paradox, som så mycket annat i detta land. Och väldigt många är sjukskrivna för att de är kränkta på olika sätt: av arbetsgivare, av arbetskamrater, av familj och släkt. Kränktsjukan grasserar med obönhörlig styrka i det lilla s.k. välståndslandet Sverige; så till den grad att det borde vara intressantför forskare (gärna utländska, icke-kränkta) att vallfärda hit för att försöka ta reda på dels hur det är möjligt att så många människor i ett land där folk borde vara ovanligt friska är så otroligt mycket sjukskrivna; dels för att ta reda på hur det kommer sig att folk ständigt går omkring oh är krönkta.

Några (ytterst få) exempel på den unikt venska epidemin ”kränktsjuka”:
Täppas Fogelberg (jag ser fram emot den dag då SR byter ut honom) anser sig kränkt av sverigedemokraterna en kränker själv hej vilt som då och då-värd i radioprogrammet Ring P1 (Läs Susanna Popovas kolumn i SvD).
En funktionshindrad kvinna, som jobbar med pianostämning i Bodens kommun, har anmält sin arbetsgivare för kränkande särbehandling till handikappombudsmannen. Hon anser det både kränkande och diskriminerande att hon inte fått en tjänlig arbetsplats (vad är ”en tjänlig arbetsplats”, förresten?) och inte heller kunnat införskaffa några arbetshjälpmedel. (Läs artikel i NSD).
Den kvinnliga ordningsvakten hotades till livet av en 22-årige man. Hon kände sig kränkt. Nu nekas hon skadestånd. (Läs artikel i VF).
En högt uppsatt officer på marinbasen i Karlskrona känner sig oerhört kränkt. (Läs artikel i Sydöstran).

Läs också Sakine Madons ledarkrönika i Expresen: Kränkt, kränktare, kränktast. När man har läst den undrar man om det överhuvudtaget finns någon enda okränkt människa i landet Sverige!

Och här är några av mina egna texter kring detta med ”kränkthet” här på bloggen:

Kränktsjukan grasserar (11 januari 2007)
Vad är det här för land? (16 februari 2007)

Det är väl mobbaren som ska kritiseras, inte offret? (11 mars 2007)
”Om jag nu hade farliga terroristkontakter så skulle jag väl inte vara så dum att jag skulle berätta om dem för Säpo?” (7 april 2007)

Undring: Hur skulle det vara om folk tog och blev rejält förbannade i stället för att definiera sig som ”offer” som blir ”kränkta”? Bara en tanke…