Jag har haft nöjet att träffa etnologen och författaren Karl-Olov Arnstberg, en man som skrivit många böcker, bland annat Svenska tabun som presenteras så här på bokförlagets sajt (Carlssons förlag):
Censur, barn och barnuppfostran, våld och gäng. Tankeförbud, förbjudna beteckningar, apatiska barn och rituell renhet. Mat, döden och jordens befolkning. Arnstberg väjer inte för det mest tabubelagda. Han ger sig också på våra sexuella tabun: sexualliberalismen, pornografi, incest, pedofili, homosexualitet. En mycket kontroversiell bok som utmanar konvenansen, fylld av exempel och talande citat.
Jag fick boken om de svenska tabuna av författaren själv, och ska med intresse läsa den när jag får tid. Jag har hittills bara hunnit ögna lite i den och läsa några sidor om det kontroversiella ämnet "apatiska flyktingbarn", som i sanning kan sägas vara ett tämligen tabubelagt ämne. I varje fall om man inte har politiskt korrekta åsikter. Det är det som är så märkligt i Sverige att människor som inte "tycker som de tongivande" utan har andra åsikter, inte respekteras och inte lyssnas ordentligt på utan nästan automatiskt svartmålas och stämplas som än det ena, än det andra. Just när det gäller de apatiska flyktingbarnen så har jag egna erfarenheter som ombud för en flicka som låg i sin säng i åtta månader. Oavsett vad som faktiskt låg bakom detta så var det fruktansvärt att se och uppleva den här flickan bli allt tunnare och gråare för varje gång jag besökte henne. Hon sa inte ett ord, on orkade knappt hålla ögonen öppna och visade väldigt få reaktioner på någonting. Men jag vet inte om jag med 100 %-íg säkerhet skulle våga påstå att hon var apatisk av den ena anledningen eller den andra. Eller den tredje.
Hur som helst, Karl-Olov Arnstbergs bok Svenska tabun ska bli intressant att läsa och jag tänker läsa den helt förutsättningslöst och förhålla mig till den ur min egen synvinkel och i enlighet med mina egna erfareheter och kunskaper.