Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarar att utrikesminister Carl Bildts förre utrikespolitiska rådgivare Jonas Hafström håller på att utses till ny ambassadör i Washington, i en sluten process där tjänsten inte ens utannonserats. Han säger enligt Ekot i Sveriges Radio att utnämningen av ambassadörer är speciell och mer sluten än många av de andra processerna för att de som är kvalificerade hämtas från en mindre del av arbetsmarknaden, och att de väldigt ofta med gedigen egen diplomaterfarenhet.
Va? Det är ju rena rama svamlet! Och hur ilskna var inte hans partikamrater – och kanske han själv också – när s tillsatte ambassadörer med anknytningar till sitt parti? Man kunde väl åtminstone ha utannonserat tjänsten inom UD, där måste väl för farao finnas kvalificerat folk som skulle kunna söka tjänsten? Eller är alla andra så okvalificerade att det bara finns en enda kandidat: Carl Bildts gamle rådgivare? I o f s tror jag att Jonas Hafström kan vara hur lämplig som helst, kanske den allra lämpligaste, men det vet man ju inte och hela det här utnämningssystemet – som m alltså sjölva tidigare klagat så högljutt på – är unket och felaktigt och strider mot alla moderna öppenhetsprinciper.
Så här sa Fredrik Reinfeldt själv i november förra året:
"Jag vill att svenska folket ska känna att den som får jobbet är den som är bäst lämpad för att få det och inte en person som råkar ha rätt kontakter eller rätt partibok."
Nu vet vi vad det uttalandet var värt. Jag är besviken men inte särskilt förvånad.