Jag instämmer i småföretagaren Mats Erikssons undran: "Har regeringen ingen verklighetsförankring alls?" Han kommenterar i Expressen det förslag till tvångs-a-kassa som regeringen vill genomföra.
Har den tappat allt vett och all sans? Vad är det för en regering som vill tvinga människor att ta en försäkring? Endast en diktatorisk översittarregering med mycket liten verklighetsförankring och ännu mindre respekt för folket gör som den nuvarande och inför kontroll av folket genom avlyssning och kontroll av e-post etc, tvingar människor med a-kassa att söka jobb i andra länder trots att de har familj och barn här och inför tvångsförsäkringar m.m.
Lika lite som man i en demokratiskt stat kan tvinga människor att gå med i politiska partier eller föreningar, lika lite ska man kunna tvinga människor att ta försäkringar. Allra minst när de inte ens kan använda sig av dem – och nu talar jag om enmans- och småföretagare.
Vi som är enmans- och småföretagare har:
– långa arbetsveckor (ingen reglerad arbetstid),
– oftast låga inkomster (långt under inkomster som andra kategorier i samhället strejkar över)
– ingen lagstadgad semester (många har inte råd att ta mer än någon vecka per år, om ens det)
– ingen sjukersättning att tala om (eftersom den beräknas på nettolönen och inte som för alla löntagare på bruttolönen.
I stället för att förbättra för oss så att vi ens någotsånär kunde närma oss den standard och de rättigheter andra som arbetar (löntagare) har, vill regeringen nu också att vi ska betala en avgift för en arbetslöshetsförsäkring som vi inte heller kan använda oss av (om vi inte vill lägga ner våra företag helt)!
Driver regeringen igenom denna tvångsförsäkring måste det prövas av Europadomstolen för de mänskliga fri- och rättigheterna om det är förenligt med den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna att tvinga på alla en viss försäkring. Egentligen borde också de diskriminerande och enorma skillnaderna i rättigheter mellan anställda och enmans- och mycket små företagare prövas någonstans för när man tänker efter så är det ju både diskriminerande och stötande att den ena gruppen har minst fem veckors semester plus 12 % i semesterersättning, den andra ingenting. Den ena gruppen har 40-timmars (eller kortare) arbetsvecka, den andra obegränsad. Den ena gruppen har sjukersättning grundad på sin bruttoinkomst, den andra på sin ofta tämligen låga nettoinkomst.
Är det inte dags snart att göra något åt den här diskrimineringen av arbetande människor i Sverige istället för att hitta på "jävelskap" som ska försvåra för den del av det arbetande folket som försöker driva enmans- och småföretag? Vad blev det av det som Alliansen lovade på det här området innan den kom till makten? Än så länge i varje fall inte bättre…
© Gäller alla mina texter. Citera gärna men ange källan!