Den 29 november skrev jag ett inlägg under rubriken Varför skulle det vara synd om Lars Danielsson? Om hur medierna plötsligt har börjat oja sig över att mannen som kostar staten ca 121.000 kronor i månaden i två års tid och (81.500 kronor i bruttolön + semesterersättning och sociala avgifter), d.v.s. nära 3 miljoner kronor i "avgångsvederlag" (världens högsta a-kassa?) "inte får någon lön" och "inte får någon TGL"!!!! Sjukt!
På Expressens ledarsida tycker de som jag, att det inte är ett dugg synd om Lars Danielsson – tvärtom! Och jag tycker som Expressen: att han är ett bevis för att den svenska anställningstryggheten borde slopas.
Hur kan journalister nu plötsligt börja tycka synd om Lars Danielsson? Är de helt korkade? Han som, trots att han beslagits med lögn och vägrat samarbeta och t.o.m. dragit sin förre chef, Göran Persson i smutsen och dessutom varit den som flest gånger av alla utnyttjat det dyra regeringsplanet under 2005 och som smörjt kråset på lyxiga restauranger (allt på statens bekostnad) – ska han nu ömkas för att han inte får TGL? Men för Guds skull, mannen sitter ju för helsike med ett avgångsvederlag som ger honom 81.500 kronor i månaden!!! Hur många gånger har den hårt arbetande ensamstående mamman som jobbar på tvätteri rest med regeringsplanet? Ätit dyrt på flotta restauranger på statens bekostnad? Haft en nettoinkomst på kring drygt 44.000 kronor i månaden? Som Danielsson. Aldrig, för hon har ca 12.000 kronor netto i månaden (+ kanske något bidrag) och hon har aldrig satt sin fot i närheten av något regeringsplan och hon har inte råd att äta ute, knappt ens på MacDonalds, än mindre sådana Danielssonska delikatesser som de som berättades om under rubriken Var så goda, det är serverat!