Ska man skratta eller ska man gråta åt följande information på Förskringskassans (eller "Förkränkningskassan", som den kallas av många) sajt:
Från och med 1 juni 2006 gäller nya regler om levnadsintyg. Om du bor utanför Sverige och får ålderspension, sjuk- eller aktivitetsersättning, efterlevandepension eller arbetsskadelivränta från Försäkringskassan måste du varje år bevisa att du lever. Du måste då fylla i ett så kallat levnadsintyg, som du får hemskickat. Levnadsintyget ska verifieras. De nya reglerna innebär bland annat en begränsning i vilka myndigheter och institutioner som kan intyga att en person som är bosatt utanför Sverige alltjämt lever. Levnadsintyget är ett sätt för Försäkringskassan att få bekräftat/verifierat att en person som är bosatt utanför Sverige och har en förmån är vid liv.
Men det går förstås inte att bara lite hipp som happ tala om att man lever (om man nu gör det), det är noga reglerat hur och när det ska göras. FK skickar alltså ut levnadsintyg till svenskar bosatta utomlands. Sedan ska den fortfarande levande människan skriva under intyget och därefter ska underskriften verifieras av en godkänd myndighet/institution så som: Försäkringskassan, svensk ambassad, svenskt konsulat, utländsk socialförsäkringsinstitution, notarius publicus eller svensk eller utländsk polismyndighet. Dessutom informeras det nogrant vilka datum levnadsintyget skickas ut till folk bosatta i en massa olika länder och att man inom 45 dagar ska återsända det, underskrivet och verifierat. Har inget levnadsintyg inkommit efter den tiden + en påminnelse upphör "förmånerna" att gälla – vad jag kan förstå anses man då vara död. Kanske skickar den nitiska myndigheten då ut ett "dödsintyg" och frågar om man verkligen är död?
Lever vi i en normal väld eller befinner vi oss i Twilight Zone?
På förekommen anledning; ja, ja, ja, jag vet att det finns folk som missbrukar de svenska s.k. välfärdssystemen!