Dan Eliasson, generaldirektör, Migrationsverket
Migrationsverkets generaldirektör har fattat vägledande beslut rörande tre irakiska asylsökande, två från Bagdad och en från Nasiriyah i södra Irak. Besluten kan läsas här. I verkets kommentar till dessa beslut sägs:
"När det gäller bedömningen av om sökanden är skyddsbehövande på grund av svåra motsättningar konstateras att det skall finnas ett orsakssamband mellan de övergrepp som utlänningen riskerar att utsättas för och de svåra motsättningar som finns i hemlandet. Bedömningen skall vara individuell och syfta till att fastställa om sökanden personligen riskerar övergrepp på grund av de svåra motsättningarna. Det måste finnas åtminstone någon särskild omständighet som visar på detta. Enbart den allmänna situationen i landet eller hemstaden och de allmänna riskförhållanden som råder där räcker inte för att orsakssambandet skall anses vara klarlagt."
Att generaldirektören framhåller, vilket man på Migrationsverket till viss del verkar ha glömt bort under åtminstone det senaste året, att varje ärende ska bedömas och avgöras individuellt, är bra. Mindre bra är, att det självklara alls ska behöva framhållas i "vägledande beslut", när ju lagen hela tiden funnits att rätta sig efter. Verket har under det gångna året skapat särskilda "Irak-enheter" där både kompetent och kunnig, men också icke-kompetent och icke-kunnig, personal ofta fattat oerhört snabba, ibland nästa summariska och slentrianmässiga beslut om uppehållstillstånd för alla som sagt att de är från Bagdad eller andra delar i södra Irak. Därför är generaldirektörens "påminnelse" nödvändig.
Att söka asyl är en rättighet men att få det i Sverige är det inte. Alla som söker asyl har rätt att få sitt ärende prövat individuellt och på sia specifika skäl så länge lagen inte har någon paragraf om "massasyl" eller liknande. Många från Irak har rätt antingen till asyl eller till uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov och kommer även i fortsättningen att få det. Det är t.ex. väl känt att kristna i Irak systematiskt fördrivs, trakasseras, slaktas och förföljs – med individuell prövning ska i princip alla som lyckats ta sig hit få uppehållstillstånd. Även andra som uppfyller utlänningslagens kriterier för asyl eller uppehållstillstånd i övrigt ska givetvis få det – förutsatt att Migrationsverket har personal med kompetens och kunskap att handlägga varje ärende, vilket hittills inte alltid varit fallet.
Generaldirektörens vägledande beslut, som egentligen alltså inte borde ha behövts, är bra för att de tydliggör – och påminner om – vad utlänninsglagen säger och vilka intentioner som legat bakom dess utformning.