I en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken UD förhandlade om Somaliasvenskar som handlar om två somalier med svenskt medborgarskap som varit aktiva i terroristorganisationen al-Shabaab, säger en bror till en av männen till TT:
De satt och pillade sig i naveln och beslutade att inte kämpa för de här pojkarna. Martin Schibbye och Johan Persson fick en bra behandling. Mehdi Ghezali hämtade de från fängelse två gånger. Men det här fallet blundar de för.
Varför i hela fridens dar skulle UD ”kämpa för de här pojkarna”? Sverige har ingen som helst anledning eller skyldighet att kämpa för terrorister”, tvärtom ska Sverige med all kraft kämpa mot terrorister!
Det går knappast att jämföra de två somalierna med svenskt medborgarskap, som aktivt sökt sig till en terroristorganisation, med två svenskar på journalistiskt uppdrag! Varför skulle svenska staten lägga ner krut på människor som misstänks för terrorism och som uppenbart verkar ha missbrukat asylsystemet? De måste ju ha påstått att de hade skyddsskäl gentemot Somalia, annars hade de inte fått PUT och svenskt medborgarskap. Men för fyra år sedan har de, enligt tidningsuppgifter, valt att lämna Sverige och engagera sig i terroristiska aktiviteter vilket indikerar att de alltså knappast hade legitima skäl att få skydd i Sverige gentemot Somalia. Att brodern till en av de misstänkta männen har mage att uttrycka sig som han gör, att han ens kommer på tanken att jämföra dessa män med två svenska journalister på journalistiskt uppdrag är ju rent absurt.
Sverige ska inte lägga ner mer tid och kraft på dessa personer än vad som är absolut nödvändigt, vilket UD redan tycks ha gjort. Det som skett är helt och hållet individernas eget ansvar och skuld och har inget att göra med svenska staten.
Den 16 februari 2009 skrev migrationsminister Tobias Billström, riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson, då socialborgarråd, på DN Debatt under rubriken ”Ta medborgarskapet från kriminella invandrare”, bland annat:
Medborgarskap som tilldelats genom falsk identitet, hot eller mutor måste återkallas. Sverige som invandrarland måste se sanningen i vitögat. I Sverige gäller svensk lag. Därför måste medborgarskap som givits på felaktiga grunder, exempelvis genom falsk identitet, hot eller mutor, återkallas. Det duger inte att den som får avslag på sin asylansökan ska kunna stanna kvar i landet. Samtidigt bör fler utländska medborgare som dömts för grova brott utvisas.
De skriver vidare:
• Medborgarskapet i Sverige får inte urvattnas. Det svenska passet är i dag en av få fördelar som skiljer medborgarskap från permanent uppehållstillstånd. Sverige ska vara ett öppet invandringsland som uppmuntrar människor att formalisera sin lojalitet mot sitt nya land.
• Medborgarskap som givits på felaktiga grunder ska därför kunna återkallas. Det kan handla om falsk identitet, hot eller mutor.
I många andra länder är möjligheten att återkalla medborgarskap enligt ovan kriterier – och för terroristverksamhet! – redan genomförd. Bland annat i Danmark (sedan 2002), i Finland sedan 2003, i Norge sedan 2006, i Nederländerna sedan 2003, i Storbritannien sedan 1948, i Tyskland sedan 2003, i Kanada sedan 1977. Inte i något av dessa länder sker återkallande av medborgarskap lättvindigt. Vanliga villkor för återkallande av medborgarskap, såsom de uttrycks i olika länder är:
är att personen i fråga har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift
eller förtigit en omständighet som om den varit känd skulle ha
lett till avslag på ansökan respektive anmälan. Den oriktiga uppgiften
kan exempelvis avse en personuppgift. (Finland).
om en person i utlandet döms för brott som, om personen
dömdes av dansk domstol, skulle kunna medföra återkallelse.
Bestämmelserna om återkallelse på grund av vissa begångna
brott omfattar samtliga danska medborgare men får endast tillämpas
i fall då en person utöver sitt danska medborgarskap har utländskt
medborgarskap. (Danmark).
om medborgarskap förvärvats genom att utlänningen
har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit förhållanden
av väsentlig betydelse, får den verkan att det skall anses som om
utlänningen aldrig har varit norsk medborgare. Ogiltigheten får
således verkan från beslutstidpunkten för det ogiltiga beslutet. Att
beslutet får retroaktiv verkan innebär bl.a. att ett barn som föds
efter det att medborgarskapet beviljades inte längre kan anses som
norsk medborgare. (Norge)
om beslutet är fattat i felaktig identitet. Det kan exempelvis vara fallet
när person A i ansökan om medborgarskap har uppgett sig vara person B.
Beslutet anses i sådant fall inte berättiga A, eftersom medborgarskapet
var avsett för B, och inte heller B eftersom B aldrig har ansökt om
medborgarskap. (Nederländerna).
om en person vid erhållandet av medborgarskapet agerat bedrägligt,
lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit väsentliga omständigheter.
Den andra grunden för återkallelse av medborgarskap är
om en person har begått någon allvarlig handling som varit
till skada för Storbritanniens vitala intressen. (Storbritannien).
om naturalisation förvärvats under falska förespeglingar och
inte skyddas av bestämmelsen i grundlagen. Enligt nämnda
avgöranden skyddar bestämmelsen i grundlagen endast medborgarskap
som har förvärvats i enlighet med tysk lag. Beslut om naturalisation
får därför, med stöd av förvaltningsprocessregler, återkallas
om det framkommer att beslutet grundas på falska eller ofullständiga
uppgifter eller om beslutet har erhållits genom hot eller med
mutor. (Tyskland).
under förutsättning att personen har erhållit medborgarskapet
genom bedrägligt agerande eller genom att lämna oriktiga uppgifter
eller dölja uppgifter av betydelse. Det finns ingen tidsgräns för
när ett beslut om återkallelse kan fattas. (Kanada).
Vad väntar man på i Sverige? Vad hände med SOU 2006:2 Omprövning av medborgarskap (se nedan)? Så här yttrade sig till exempel Åklagarmyndigheten i Malmö:
Vidare har flera länder i Europa – däribland Danmark, Finland och Norge – infört regler som gör det möjligt att återkalla ett medborgarskap. Det i betänkandet givna förslaget att ge möjlighet att återkalla
ett beslut om svenskt medborgarskap tar främst sikte på de fall då en person genom mutor eller annat otillbörligt förfarande beviljats medborgarskap. Också de fall då felaktiga identitetsuppgifter lämnats för att dölja grov kriminell belastning, terroristanknytning eller liknande är tänkta att omfattas. Även om antalet fall per år är få, där oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats, anser jag att det är angeläget att införa en möjlighet att återkalla ett beslut om beviljande av svenskt medborgarskap.
Läs också:
SOU 2006:2 Omprövning av medborgarskap – Regeringskansliet 24 januari 2006
Migrationsverket tillstyrker möjlighet att återkalla svenskt medborgarskap – 11 oktober 2006
FP och KD vill kunna återkalla medborgarskap – SvD 18 februari 2009
Socialdemokrater: Föreslå skärpta krav för att få svenskt medborgarskap i stället! – 7 oktober 2011
3,100 citizenships ordered revoked for immigration fraud – The Globe and Mail, 10 september 2012