Klicka på text-och bildrutan för att läsa artikeln på Svenska Dagbladets sajt.
Idag har jag läst Paulina Neudings text på Svenska Dagbladets ledarsida. Det är stark, skrämmande och ilskeframkallande läsning. Och en verklighetsbeskrivning som ingen, hur gärna den än vill, borde kunna förminska, förvränga eller förvrida. Ändå gör Uppdrag granskning i Sveriges Television just det, genom vinklingar som är svåra att förstå. Ur texten:
Gatan är tjock av springande människor som kastar knytnävsstora stenar mot polisens fordon, och som åstadkommer det där klapprande ljudet av smällar mot vindrutan.
Det är som att bevittna en scen från Västbanken, snarare än ett svenskt bostadsområde.”
———-
Koranbränningsupploppen 2022 – några ”påskupplopp” var det inte, och att kalla dem för det är att utgå från majoritetssamhällets synsätt (jag har själv gjort det misstaget) – blottade en enorm våldsvilja och våldskapacitet i utsatta områden runt om i Sverige. I Navestad i Norrköping stod dagisbarn, pensionärer och mammor med spädbarn på armen och kastade sten.”En hel stadsdel som gör allt för att skada poliser”, som en polisman beskriver det under en av rättegångarna.
Otaliga poliser har vittnat om att mobben var ute efter att döda. Poliser som föll till marken var nära att lynchas. När en kvinnlig polis träffades av en sten i huvudet så illa att hon segnade ihop, gick applåder genom mobben, som fortsatte att kasta sten på henne när hon låg avsvimmad. Hennes kollegor lyckades få bort henne från platsen.
Jag håller helt med Paulina Neuding när hon skriver att det inte handlar om något ”påskupplopp” utan om ett ”Koranbränningsupplopp”. Och när man tittar på de här två avsnitten av Koranbränningsupploppen så ska man tänka på det hon i sin text beskriver att dessa blottade, nämligen:
…en enorm våldsvilja och våldskapacitet i utsatta områden runt om i Sverige. I Navestad i Norrköping stod dagisbarn, pensionärer och mammor med spädbarn på armen och kastade sten.
”En hel stadsdel som gör allt för att skada poliser”, som en polisman beskriver det under en av rättegångarna.
Otaliga poliser har vittnat om att mobben var ute efter att döda. Poliser som föll till marken var nära att lynchas. När en kvinnlig polis träffades av en sten i huvudet så illa att hon segnade ihop, gick applåder genom mobben, som fortsatte att kasta sten på henne när hon låg avsvimmad. Hennes kollegor lyckades få bort henne från platsen.
Det finns absolut anledning att, som Paulina Neuding, men inte Public Service-reportrarna (som jag återigen i år i min deklaration kan se att jag tvångsbeskattats för att försörja) gör, nämligen att reflektera över följande:
Det finns andra frågor som programmet väljer att inte ställa, bland annat när man intervjuar män som dömts för grovt våld mot poliser. Var kommer de från? Hur fick de uppehållstillstånd i Sverige? Blir de kvar i landet, och i så fall varför? Vad säger ansvariga på Migrationsverket och andra berörda myndigheter?
En slutreflektion: Under den kristna högtiden påsk 2022 gick muslimska män, kvinnor och till och med småbarn ut på gatorna för att kasta sten i syfte – eller i varje fall med vetskap om att det kan ske – döda svenska poliser. Ingen respekt för människoliv och givetvis ingen som helst respekt för den kristna högtiden påsk.
Under den tid som den muslimska fastemånaden ramadan infaller, upprörs muslimer över att man i det icke-muslimska Sverige anordnar en matfestival – International Food Festival 2023 – i Malmö. Det är provocerande, anser vissa muslimer, som menar att svenskarna ska avstå från att hålla en matfestival medan muslimerna firar ramadan. En kvinna skriver så här på Twitter:
Att Malmö City väljer att hålla International Food Festival mitt under muslimernas fastemånad ramadan kan inte kallas annat än tondövt. Muslimerna beräknas uppnå en tredjedel av stadens befolkning men ändå är vi icke-existerande i stadens planering och tänk.
Nu måste nog svenskarna vakna och börja ta in och förstå vad som sker i deras land och vilken obalans människor, med hänvisning till sin religion, försöker skapa i samhället när de inte respekterar samhällssystemet i landet de kommit till och som tagit emot dem. Det här är ju ändå Sverige, vars hela kultur och samhällssystem vilar på kristen grund, inte ett muslimskt land. Varför har man, om man vill leva muslimskt, valt att ta sig till ett land som man vet är icke-muslimskt? Det är ju ett stort misstag från början. Och om man ändå har tagit sig ända hit, och sedan inte trivs just för att landet inte är muslimskt, så finns det mängder av länder med övervägande muslimsk befolkning som man kan flytta till, om man vill leva enligt islam, bland dem Pakistan, Egypten, Turkiet, Saudiarabien, Malaysia, Bangladesh, Algeriet, Marocko för att bara nämna några få. Ingen kommer att hindra någon från att lämna Sverige för att söka sig till ett land där religiösa lagar och system styr hur man ska leva.
Att läsa:
• Inspirerande skribenter/debattörer del 3: Paulina Neuding. – 16 augusti 2022. Ur texten:
Paulina Neuding är journalist och även utbildad jurist. Hennes cv är så långt att det skulle krävas ett eget inlägg för det. Men ett litet axplock ur hennes karriär och uppdrag är: chefredaktör för Magasinet Neo och dito hos Kvartal. Europeisk redaktör för den engelskspråkiga nättidskriften Quillette. Ledarskribent på bland andra Upsala Nya Tidning. Såväl tidigare som också nu, efter en tumultartad tid med projektet Bulletin, skribent på Svenska Dagbladets ledarsida. Med mera. Hon skriver oftast om frågor som rör migration, integration och människorätt.