Konstigt så lika de är på höger- ooch vänstersidan när det gäller att skylla en massa på att de är kvinnor!
Häromdagen hörde man den nu avgångna handelsministern Maria Borelius mycket snabbt klippa av en reporter som ställde frågan om vad hon har för meriter att vara handelsminister. Hon sa:
"Det är intressant att kvinnor alltid får svara på denna fråga: Vad har du för meriter!"
Det är ju faktiskt ingen konstig fråga och den hade säkert ställts också till en politiskt fullständigt oerfaren man. Men för en del kvinnor är det här ett bekvämt sätt att slingra sig ifrån frågor som de finner obehagliga eller svåra att besvara.
Och så Gudrun Schyman, som i en debattartikel på Sidan 4 i Expressen bland annat skriver – apropå den pågående granskningen av ministrar:
"Men samtidigt är det något annat som "skaver" när jag ser mediernas förhållningssätt i den nu pågående granskningen. Det finns ett mönster. Det handlar om kvinnor. Rödögda, skrämda, jagade, ursäktande kvinnor. Cecilia Stegö Chiló och Maria Borelius heter de i dag. Laila Freivalds, Mona Sahlin och Gudrun Schyman har de hetat andra dagar. Det finns säkert fler och det finns något gemensamt. Vi är kvinnor, vi har (eller hade) maktpositioner och det handlar om ekonomi. Den privata ekonomin."
Ja men, kan ni sluta någon gång att utpeka kvinnor som korkade och svaga; som offer! Tala åtminstone för er själva, inte för alla kvinnor. Och en reflektion: varför skriver Gudrun Schyman om sig själv i tredje person?
Läs hela hennes text här och tyck och tänk själva!