Klicka på textrutan för att läsa hela texten på Bulletin.

Ur texten, en av de viktigaste som skrivits på länge:

Sara Omar tog nyligen emot de danska bokhandlarnas pris för sin andra roman, ”Skyggedanseren”. Hennes första bok ”Dödstvätterskan” var en skoningslös uppgörelse med de patriarkaliska och hierarkiska strukturer hon växte upp med. I en intervju med Lars Åberg varnar hon för en mörk framtid om väst inte står upp för sina värderingar.

Sara Omar:

När en lärare blir halshuggen på öppen gata i Paris är det också grunden för det som vi har kämpat för som angrips. Detta måste vi se i ögonen. Vi är godtrogna som tänker att det inte händer i Skandinavien. De mörka krafter som har fjättrat människor i de muslimska samhällena är på väg hit upp. Det som jag har flytt från finns nu här bland oss.

Och vidare:

Jag åker runt och säger att vårt system inte längre duger. Vi kan inte lösa problemen när vi inte vågar gå på djupet med dem. Vi klarar inte av att sätta ord på problemens identitet och omfattning eftersom vi är så rädda för vad andra ska säga, för att bli kallade rasister och islamofober. Tidigare kunde jag ropa högt mellan Mellanöstern och Danmark utan att mina ord betydde någonting, men nu sprids mina värderingar viralt. Det går att påverka samhället; med friheter och rättigheter kommer ansvar som man ska leva upp till.

Hon berättar om människor som inte vill integreras och hur de bildar egna, separata samhällen som får konsekvenser för alla:

I stadsdelen Vollsmose i Odense inrättade en imam sin egen muslimska, arabiska värld där han lät kvinnor skilja sig mot betalning och i skilsmässopappren skrev att om kvinnan träffade en ny man skulle hon förlora sina barn. Det här är människor som inte tror på det danska systemet. Det blir i det här sammanhanget omöjligt att skilja religion och kultur åt.

Islam säger att mannen står flera steg ovanför kvinnan. Man ska inte glömma att det här är en religion som skapades i öknen för 1400 år sedan, vid en tid då kvinnan inte hade någon status och höll sig i hemmet. När en stillastående religion blir det viktigaste i en människas identitet står hon också stilla. Tar man bort religionen avlägsnar man de här människornas heder och kultur, deras patriarkat och deras makt. Paternalismen vill tala om hur barnen och kvinnorna ska uppföra sig och hur samhället ska inrätta sig. Vi behöver gå emot det här tankesättet som sprider så mycket gift till resten av samhället att det kan leda till kollaps.

Jag vet inte i hur många år – minst 15 – jag talat om detta, varnat för hur fegheten och blåögdheten, också dumheten och “vi har varit naiva”-syndromet” i Sverige förstör det öppna, fria, demokratiska samhället. Och det är precis vad Sara Omar också säger, 15 år senare. Jag har absolut inte varit ensam om att varna, många andra har gjort det. En av dem som skrivit mycket om de här farliga och hotfulla förändrinarna som smyger sig på och till slut riskerar att ta över, är Johan Westerholm på sajten Ledarsidorna.se och i sin bok Islamismen i Sverige. Men, som sagt: många andra har också försökt få de så kallade ansvariga att lyssna och förstå. Utan framgång.

Sara Omar säger i slutet av intervjun med Lars Åberg – och det får stå med fetstil för det är viktigt:

Jag vågar inte tänka på hur vårt samhälle kan se ut om tio år. I slutänden går handlingsförlamningen ut över barnen, över kvinnorna, över de basala mänskliga rättigheterna. Om vi vill sluta som Mellanöstern, som de länder där religionen har mest att säga till om, då kan vi fortsätta som vi gör, med det system och de politiker vi har och med de tankesätt vi har. Hela demokratin är faktiskt i fara.

Kommentar: Finns det verkligen ingen i Sverige som förstår detta? Vill inte ens svenska folket att Sverige ska bestå som ett land där svensk kultur och svenska värderingar råder, där den yttrandefrihet som stadgas i grundlagen fortsättningsvis ska vara en självklarhet, där kvinnor har samma värde och rättigheter som män? Att Sverige ska vara Sverige?