Klicka på textrutan för att läsa den här texten först.

Många, många har hört av sig efter att ha läst min artikel i Svenska Dagbladet idag, den 28 januari, där ja skriver om det som jag även tidigare otaliga gånger genom åren uppmanat till: Sverige, lär av Finland! Man kan ju numera inte längre kommentera artiklar i stora medier, vilket jag tycker att man kunde införa på prov igen, (folk har kanske lärt sig att uttrycka sig lite mer ”belevat” än tidigare…) så här är följer citat ur ett antal av mejlen:

Tack Merit för dagens artikel! I Sverige, som i Frankrike, där jag bor, ger jag poliser blommor, utan någon särskild anledning så ofta jag kommer på, med orden: ”Tack för att ni valde det här yrket och fortsätter det. Ni är en av samhällets stöttepelare” – vilket man inte behöver ha läst Ibsen för att veta.

Vad gör vi utan poliser? De säger, att de hör det sällan. Vad vinner journalister på att illvilligt racka ner på polisen? De bidrar rimligtvis till att färre söker sig till det yrket. Vänd på denna onda cirkel! TACK för ditt bidrag till det!
—————————
Mycket bra. Glöm inte Estland!
—————————
Tusen tack för ditt inlägg på ledarsidan idag.
—————————
Jag hoppas alla i Regering och Riksdag läser din artikel och tar lärdom av den! Ditt inledande stycke är kärnan i det vi saknar i Sverige. Ofta kommer uttrycket ”vi har varit naiva” upp då den politiska ledningen i Sverige tittar på nya våldshändelser i Sverige. Fred och trygghet i vardagen är det absolut viktigaste.
—————————
Finland är bäst i många saker. Jag är född i Estland under Sovjettiden och vi har med finländare liknande historia , de firade 100 år och vi kommer fira snart, 24/2.

Senaste 8 år har arbetat som Ma/NO lärare i 8 skolor. Besöker varje höstlov en skolklass i Tallinn eller i Tartu. Båda länder är bland de 6 bästa enligt PISA undersökningar. Bästa proffsigare kollegor som har fått sin utbildning i Finland är det svårt att hitta i svenska skolor. Svenska kollegor däremot tycker att det skulle vara intressant att åka till både Estland och Finland att se hur skolan fungerar – intressant är allt- inget mer händer. (även matte/ NO lärares förening LMNT har under 2 år kommit längre- intressant).

Poliser känner jag personligen i Seinäjoki – gamla skridskoåkare. Det berättar om olika gäng som mer och mindre är under kontroll (tyvärr finns en del från mitt födelseland också – Estland).

Tack för bra artikel!
—————————
Vill till att börja med tacka för en intressant ledartext!

Som född i mitten av 70-talet, uppvuxen i tämligen urtypisk medelklassmiljö, universitetsutbildad med sisådär fem års studier i bagaget har jag ändock alltid förundrats över många svenskars nedlåtande inställning gentemot andra länder. Mentaliteten är ofta att det är vi som vet bäst. Möjligen kan vi under senare tid ha tagit intryck av vissa företeelser från utlandet, då främst USA.

Finland betraktas nog av många som ett något efterblivet land, underutvecklat i relation till det förträffliga Sverige. Trots att det helt uppenbarligen inte är fallet (se de exempel du angivit och lägg därtill skola, till exempel). Därför vore det intressant med en uppföljning på din ledartext, där politiker som skulle kunna initiera studiebesök hos finska myndigheter får förklara varför det inte redan är gjort. Det skulle jag gärna ta del av!
—————————
Tack för en intressant  artikel i tidningen. Finlandsvän som jag är med beundran av vad detta folk kan och historiskt fått utstå. Min uppfattning är att finländare har ett komplex gentemot storebror Sverige men lyckats storartat att behålla sin integritet i många fall, som du nämner, bättre än vi svenskar.

Du skriver att i Finland har man lyckats, jämfört med Sverige, att få ner brottsligheten på en låg nivå och att sålunda den finländska polisen är bättre på att upprätthålla lag och ordning. Skälet för detta är uppenbart. Med risk för att svära i kyrkan:  Sverige i kontrast till Finland har ju mottagit tiofaldigt mer flyktingar eller mer och alla dessa är förvisso inte brottslingar men olika skäl men de representerar en hög procent av kriminella jämfört inrikes födda.
—————————
Din ledare är väldigt bra, tack för den! Jag bor i Haparanda några stenkast från Finland och vet att vi har mycket att lära där. Men attityden i Sverige är fortfarande en storebrorsattityd, Finland kan väl inte lära oss något.

Förre landshövdingen Ragnar Lassinantti talade om ”storsvensk yverborenhet”. Den finns fortfarande kvar.

Jag tycker visserligen inte om Finlands feghet att inte ta emot fler flyktingar men i övrigt har vi mycket att lära i detta land bara vi vill det. Din ledare öppnar förhoppningsvis en del ögon.
—————————
Jag har en stor beundran för finsk sisu och den finska skolan är imponerande. Men när du skriver om polisen, hur kan du bara bortse från Finlands mycket restriktiva invandring? Vilka tror du ingår i de gäng i de svenska förorterna som skjuter på rödljuspersonal? Vilka tror du har vendettor där man dödar släktingar till personer som man anser har betett sig kränkande?

Den stora majoriteten invandrare är skötsamma, och det är varken infödda svenskar eller invandrade finnar som utgör problem i det svenska  samhället. Det förvånar mig att du blundar för den stora skillnaden mellan att ha öppnat gränserna och att inte ha gjort det.
Jag har svarat alla som har skrivit till mig men det blir för långt att publicera alla svaren. Dock publicerar jag här svaret på ovanstående mejl som börjar ”Jag har en stor beundran för finsk sisu”:

Tack för feed back! Jag vet inte var du har fått det ifrån att jag bortser från att Finland har en betydligt mindre asylinvandring (men faktiskt en mycket stor arbetskraftsinvandring, vilka många inte känner till i Sverige)? Ingenting i min text säger något om det. Däremot finns det mängder av texter om hur olika syn de två länderna Sverige och Finland har på hur mycket ett litet land (Finland har 5,5 miljoner invånare) klarar av i form av asylsökande och flyktingar. Texter på ledarsidan i Svenska Dagbladet får oftast inte vara mer än 3200-3500 tecken inkl blanksteg långa, och att då i en text som handlar om det jag lyft fram: att Finland är världsbäst på många områden och att Sverige borde ta efter en del, också skriva om asylinvandringen eller invandring överhuvudtaget, det förstår vem som helst att det inte går.

Jag har i över tio år försökt få svenska politiker och journalister att intressera sig mer för sitt välfungerande grannland i öster – förgäves. Hade man lyssnat så hade det kanske varit bättre och tryggare också i Sverige idag.

Finland har inte en ”restriktivare invandring” än Sverige! De två ländernas utlänningslagar är mycket lika varandra och även i Finland kan ett negativt beslut överklagas i domstol. Den stora och viktiga skillnaden skulle jag säga är att i Finland tillämpar man lagen – och det vet de asylsökande – medan man i Sverige inte alltid gör det. Får man avslag så ska man lämna landet och återsändandet utför den finska polisen om man inte återvänder frivilligt. I Sverige stannar tiotusentals och åter tiotusentals och åter tiotusentals människor kvar illegalt. Dessutom tillåts allehanda uttryck av kultur och religion som är mycket främmande för oss i Norden att få fäste här; i Finland är kraven på att lära sig hur man lever i Finland och anpassa sig till det tydliga.

Det förvånar mig att du tror att jag blundar för hur Sverige öppnade gränserna. Det gör jag verkligen inte. Enligt vad polisen sa efter den stora inströmningen 2015 så kom lika många människor hit som aldrig ens registrerade sig – det vill säga som aldrig ens sökte asyl – som det kom personer som gjorde det. Det har jag skrivit om. Ett kvarter från där jag bor i Stockholm anordnades till och med delvis skattefinansierat (!) boende för illegala invandrare, människor som vandrat rakt in och inte registrerat sig som asylsökande och inte ens ämnade göra det. Sådant hade knappast kunnat förekomma i Finland, där man snabbt satte upp en kontrollstation i norr när migranter började ta sig genom hela Sverige för att sedan gå över gränsen in i Finland. Och miggorna(anställda vid Migrationsverket) har i hundratals texter sedan ca 2007 informerat och larmat om ohållbara situationer

Läs gärna mer på min sajt meritwager.nu så ser du att jag har påtalat skillnader i snart 13 år. Men det har varit lite som att skrika av sina lungors fulla kraft i starkast tänkbara motvind.

Och så fortsätter reaktionerna:
Att få läsa dina blogg och alla dina kloka och förnuftiga kommentarer är som att stryka ett effektivt liniment på en allvarlig solbränna!!

För oss med en kränkt och djupt sårad och svedd politiks själ känns det som en lindring att få läsa det du vill förmedla till oss. Det är som en smärtlindring som börjat bli ett beroende, ett nödvändigt behov bara för att klara det dagliga livet.

Tack Merit! Hoppas du aldrig tröttnar. Du behövs mer än någonsin, som en klar fyr i de kraftiga dimmor ansvariga politiker och MSM försatt det svenska folket i.
—————————
Jag har så länge velat ta kontakt med dig för att uttrycka hur modig, klok och både intellektuell och samtidigt  pragmatisk du är. Så underbart i dessa dagar. Idag blev det av. Tack för det du gör för vårt svenska samhälle som alltmer befinner sig på ett gravt sluttande plan.
—————————
Finnarna har något rakryggat och stolt över sig som vi tyvärr saknar. Har förmodligen med historien att göra.
—————————

Kommentar: Människor som hör av sig gör det för att de är intresserade. För att de bryr sig. För att de tänker. Det märks så väl i alla de mejl jag får. Ytterst sällan är någon otrevlig eller oförskämd, enstaka gånger kan en del vara lite ”kärva”, men det beror ofta på frustration, det är min enkla bedömning.  Men det är också så, som en av dem som hörde av sig (han som tyckte att jag borde ha nämnt den stora asylinvandringen till Sverige )skrev efter att jag besvarat hans mejl:

Nu förstår vi bättre vad du förespråkar. Dock anser vi oss, som inte är journalister, ha begränsad tid och möjlighet att läsa alla dessa inlägg, varför vi vill poängtera att det är extra viktigt att alla inlägg, särskilt som i det här fallet en ledare i Svenska Dagbladet, är extra tydliga.

Jag försöker vara så tydlig jag någonsin kan. Jag skriver faktabaserat med länkar och hänvisningar till källor så att läsarna kan försäkra sig om att fakta är just fakta och inte ”fake facts”. Behovet av vetskap, kunskap, sanning är verkligen stort och jag uppmanar ofta dem som hör av sig till mig att söka fakta själva så mycket de kan. En annan sak är förstås om jag tycker något. Då är det också tydligt att det är vad jag tycker och inte fakta. Tydlighet, rakhet, ärlighet. Kalla saker vid deras rätta namn och hitta inte på en massa nyord som folk bara blir irriterade av. Det är vad jag önskar av oss alla som skriver och skildrar olika skeenden och verkligheter.

Stort tack till alla som hört – och hör – av sig!

© denna sajt.