Längre ner finns en videointervju med professor Paul Lillrank.

Klicka på båda textrutorna för att komma till respektive artiklar.

Professorn vid institutionen för produktionsekonomi vid Aalto-universitetet i Helsingfors, Paul Lillrank, har liksom jag blivit föremål för flera replikanters påhopp i Hufvudstadsbladet med anledning av att vi skrivit om den stora asylsökarinvandringen (där också ett okänt antal ekonomiska migranter ingår) på ett sätt som delar av den finlandssvenska kultureliten inte gillar. Han har nu gett en intervju i en kanal som heter Swebbtv.

Innan man tar del av intervjun kan det vara bra att först läsa  texten:
Finland. Professor Paul Lillrank om Sverige: ”En blåögd välfärdsstat kan inte hantera människor med en avvikande värdegrund.” som jag skrev den 19 augusti 2017 och som innehåller länkar till tidigare hela debaclet. Samt den text som Paul Lillrank skrev här på bloggen den 11 april: Finland. ”Hur långt bör en god människa och ett gott samhälle gå i att utarma sig själv i syftet att hjälpa?”, under rubriken Svara på frågorna! Bland annat:

Lars Hertzberg, Merete Mazzarella, och Geo Stenius kritiserar (11.4.) Merit Wagers kritik (9.4.) av Finlands asylpolitik. Utan att dess mer gå in på Migris särskilda beslut uppstår det frågor. Jag hoppas att skribenterna och de som samtycker gör sig besväret av att svara.

För det första, finns det någon bortre parentes i hur mycket asylinvandring Finland kan och bör ta emot? Stenius skriver ”…vi skulle kunna ta emot många fler än vad vi gör.” Hur många fler?

Det går inte att smita ifrån att svara. Tänk om till exempel kriget i Syrien får en ytterst obehaglig vändning och det uppstår enorma skyddsbehov. Om Finland då har kapaciteten full av människor som saknar asylskäl men inte lämnar landet, vad gör ni då?

För ett meningsfullt svar bör man skilja på asylinvandring och arbetskraftsinvandring. Den förre innebär att de som får asyl kommer förmodligen inte att under en lång tid kunna försörja sig och sina familjer på den finska arbetsmarknaden. Av detta följer att asylinvandringen blir en avsevärd ekonomisk börda för samhället.

Här kan man se del 1 av den intervju Paul Lillrank nyligen gav och där han bland annat säger att ”Den svenska moraliska supermakten är stor i orden och liten på jorden”, och:

Vad som händer är ju en folkvandring av samma karaktär som den som tog ner det romerska riket, Väst-Rom. Alltså stora folkmassor sätter sig i rörelse och det är en invasion. Men det finns säkert ett intresse av att hålla locket på, att inte skrämma upp. Och Sverige blir på något sätt liksom ensamt med den svenska politiken. Och då är det följdriktigt också att, som de här irakierna som har fått nej i Finland marscherar över från Torneå till Haparanda, för den moraliska stormakten är ju den som ger dem ännu en chans. För att man vill vara snäll.
———–
Sverige tappar kontrollen över det här och det värsta kanske ändå är att den svenska regeringen, den svenska eliten, medierna inte fattar det här.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.