Klicka på textrutan för att läsa hela rapporten.

I den 42 sidor långa rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv, från Stiftelsen Det Goda Samhället som offentliggjorts den 4 juni 2019, anges i förordet bland annat följande:

När Brottsförebyggande rådet (Brå) för mer än tjugo år sedan publicerade sin första stora undersökning om invandrares brottslighet, Invandrares och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys (Brå-rapport 1996:2), löd förordets första mening ”Huvudparten av den anmälda brottsligheten i Sverige står svenskarna för”. Under den undersökningsperiod som rapporten täckte, 1985-1989, stod ”inrikes födda med två inrikes födda föräldrar” – som här fortsättningsvis, för att undvika denna otympliga fras, kommer att kallas för ”med svenskt ursprung” – för 68 procent av brotten.

Numera är det inte längre så. I den här rapporten visas att personer med svenskt ursprung under den femåriga undersökningsperioden 2013-2017 bara står för 42 procent av brotten i Sverige. Det är första gången som personer med utländsk bakgrund står för huvudparten av brottsligheten.

Sedan fjorton år har ingen uppdatering av Brås undersökningar gjorts. Därför beslöt Stiftelsen Det Goda Samhället för lite mer än ett år sedan att – i egen regi och med finansiering från ett antal privatpersoner – i samarbete med Brå göra en uppdatering.

Hela förordet, liksom givetvis hela rapporten, kan läsas i dokumentet. Rapporten gör sig självklart bäst om man läser det i sin helhet. Här citeras endast de ”några slutsatser” som rapporttexten inleds med:

Några slutsatser

Flera intressanta slutsatser kan dras av materialet i denna studie. Fyra av de viktigaste är nog följande.

–  För första gången begås numera fler brott – räknat i absoluta tal – av personer med utländsk bakgrund än av personer med svenskt ursprung.

–  En tidigare inte särskilt uppmärksammad grupp är de ej folkbokförda, exempelvis medlemmar av utländska stöldligor, så kallade papperslösa, EU-migranter och turister. Denna grupp har under de senaste årtiondena kraftigt ökat sin andel av det totala antalet begångna brott från tre procent till 13 procent.

–  Den mest brottsbelastade befolkningsmässiga undergruppen är inrikes födda av två utrikes födda föräldrar. Denna grupps belastning ligger högre än de utlandsföddas och ökar över tid.

–  Den fjärde slutsatsen är att de i flera fall betydande överriskerna för brott som belastar personer med utländsk bakgrund har minskat för vissa kategorier av brott. Av 54 olika observationer av utvecklingen för överrisker från perioden 2002-2006 till perioden 2013-2017 har överrisken gått upp i tolv fall, varit oförändrad i ett och gått ned i de återstående 41 fallen. Åtta av de tolv uppgångarna gäller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar. Det faller utanför denna studie att söka en förklaring till detta.

I rapporten finns illustrationer i form av stapeldiagram och en hel del material från Brå. Till exempel står det så här på sidan 15 i rapporten:

I sin tekniska beskrivning av denna studie menar Brå att statistiken är tillförlitlig

Tillförlitligheten i grunddata [sic] är generellt sett god och den framställda statistiken anses väl kunna återspegla antalet skäligen misstänkta individer och deras brottsmisstankar i de två studiepopulationerna. Hos Brå granskas och bearbetas grunddata på olika sätt innan de läggas in i statistikdatabasen, och efter att statistiktabellerna har framställts har även en kvalitetssäkring och rimlighetsbedömning av statistiken gjorts.

Den största överrisken jämfört med personer med svenskt ursprung uppvisas under den senaste undersökningsperioden emellertid inte av några utlandsfödda, alltså folk från första generationen, utan av de Sverigefödda av andra generationen som har två utlandsfödda föräldrar. Dessa ligger på en överrisk på 3,1 för alla brottskategorier samman- tagna att jämföra med 2,9 för Afrikafödda och 2,6 för folk födda i Västra Asien (inklusive Iran, Irak, Syrien och Afghanistan; Illustration 2, se sidan 17).

Som sagt: Rapporten bör läsas i sin helhet så att alla aspekter kan tas i beaktande och det därmed går att analysera hela materialet och all statistik som samlats i den.