I den evighetslånga debatten om åldersbedömning av asylsökande som uppger att de är minderåriga men inte styrker sin ålder, och kan misstänkas vara äldre skriver här Nenad Zeba, specialist i ortopedi och handkirurgi, ett viktigt inlägg:

FRÅN HAFSVERK TILL HAVERI

Tidigare i Läkartidningen (1) har jag som en i en grupp läkare konstaterat, att Socialstyrelsens (SoS) rapport (2) om medicinsk åldersbedömning är ett gravt undermåligt, ovetenskapligt och tillrättalagt hafsjobb.

Vill man fördjupa sig i ämnet kan man läsa den lättsmälta varianten av en närmast rättsvetenskaplig dissektion av SoS:s rapport (3). Internationella synpunkter är negativa efter en inofficiell remissrunda i bland annat Tyskland och Österrike. Med tanke på den oerhört låga vetenskapliga nivån blir jämförelsen med Macchiarini oundviklig (4).

SoS satsade allt på att misskreditera alla etablerade metoder och föreslå utvecklandet av en icke etablerad metod, nämligen magnetkamera (MR) knä. Allt för att förhala införandet av åldersbedömningar. Otippat underkände regeringen SoS arbete genom att besluta att åldersbedömningar skulle införas så snabbt det bara går. I syfte att rädda ansiktet på SoS tillät regeringen tyvärr samarbete med Rättsmedicinalverket, till priset av fortsatt ovetenskaplig och ideologisk asylaktivism, vilken fortfarande förhindrar införandet av åldersbedömningar av asylsökande som uppger sig vara minderåriga – så kallade ”ensamkommande flyktingbarn” – men kan misstänkas vara äldre.

Nu kan sista spiken slås i kistan vad gäller MR knä i och med två nya studier om den metoden omfattande drygt 1000 personer, Fan m.fl. Kina (5) och Ottow m.fl. Tyskland (10), där den senare är presenterad men inte publicerad. Sammanfattningen blir kort och visar att MR knä inte är bättre än tänder utan snarare sämre.

För att få godkänt som metod stipulerade SoS i sin rapport att det krävdes en säkerhet av ≥ 90 procents sannolikhet över relevant åldersgräns, i detta fall 18 år.

I Fan m.fl. gällande män stadium 3, det vill säga med avslutad tillväxt i nedre delen av lårbenet, blir sannolikheten 88 procent >18 år. Yngsta barn i stadiet var 16,93 år. För kvinnor i samma stadium blir sannolikhet 78 procent >18 år, yngsta barn var 14,76 år. Siffrorna i Ottow med flera stödjer Fan med flera och räddar inte SoS (personlig kommunikation).

Således vill SoS använda MR knä med 88-97 procent sannolikhet >18 år (2,5) för att validera fullt utvecklad/e visdomstand/tänder med 97-100 procent sannolikhet >18 år, sett till män (6,7). Det är antagligen fler än jag som inte ser fördelarna med den bakvända metodiken, även sett till de uttalade praktiska problemen förknippade med MR-undersökningar.

Om vi ser till dator-röntgen (CT) nyckelben har man tillgång till tre stadier som ger 98,44-100 procents sannolikhet i förhållande till både 18- och 21-års gränsen (8), något som MR knä aldrig kommer ens i närheten av.

Detta trots att SoS krystat och indirekt misskrediterade metoden CT nyckelben med kraftigt vilseledande uttalanden om rörelseoskärpa och anatomiska varianter, som är direkt felaktiga. SoS uttalade sig alltså om CT som metod genom att titta på MR som metod trots att det är helt olika tekniker varvid en jämförelse är direkt olämplig.

Angående SoS i sitt eget tycke nydanande MR knä pilotstudie på 1000 personer som skulle startas i år, annonserade för övrigt Ottow m.fl. studien på ca 700 personer online den 19 december 2014 (10).

SoS samhällsskadliga bluff är avslöjad. De kommer kanske att hävda att de inte skulle ha förslagit MR knä med dessa fakta. Problemet med det är bara att Ottow m.fl. presenterades den 18 mars 2016 på ett internationellt möte om medicinska åldersbedömningar i Berlin (9), det vill säga en dryg månad innan SoS rapport blev offentlig. Ett möte som SoS av allt att döma ignorerade med något som närmast kan liknas vid självgod arrogans.

Denna fars måste få ett slut. Åldersbedömningar både måste – och kan – startas omedelbart utan MR knä. För att styrka 18-års gränsen räcker röntgen visdomständer med stöttning av röntgen hand/handled. Läs gärna HD:s dom gällande tandbedömning där SoS sakkunnige avspisades (11).

Vid tveksamheter går man vidare med CT nyckelben enligt de internationella riktlinjerna från ”Study Group on Forensic Age Diagnostics” (AGFAD) (12). En studiegrupp som våren 2016 hade 134 medlemmar från 18 länder men ingen officiell från Sverige, förstås…

Därtill bör regeringen tillse att SoS:s barnläkare Carl-Erik Flodmark, avdelningschef Lars-Torsten Larsson och ytterst ansvarig generaldirektör Olivia Wigzell lämnar sina poster under samtidig offentlig avbön.

Överskådlig jämförelse mellan de olika metoderna:

Läs även dessa artiklar av Nenad Zeba:
•  Fel påstå att vi inte vill göra åldersbedömningar – Dagens Samhälle 29 mars 2016
 Ortoped: ”Fel att döma ut modern åldersbedömning” – Svenska Dagbladet 17 november 2016

Referenser:

  1. Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb
  2. Underlag för dialogmöte 2016-04-20 för projektet medicinsk åldersbedömning, Socialstyrelsen 2016
  3. Sverige och de medicinska åldersbedömningarna – en irrfärd
  4. CEPN: Macchiarini skyldig till fusk
  5. Fan et al (2016) Forensic age estimation of living persons from the knee: Comparison of MRI with radiographs. Forensic Sci Int. Oct 12;268:145-150
  6. Knell B et al (2009) Dental age diagnostics by means of radiographical evaluation of the growth stages of lower wisdom teeth. Int J Legal Med 123:465–469
  7. Streckbein P et al (2014) Estimation of legal age using calcification stages of third molars in living individuals. Sci Justice 54(6):447–450
  8. Wittschieber D et al (2014) The value of sub-stages and thin slices for the assessment of the medial clavicular epiphysis: a prospective multi-center CT study. Forensic Sci Med Pathol 10(2):163–169
  9. https://campus.uni-muenster.de/en/einrichtungen/agfad/meetings/19th-meeting-of-the-study-group/
  10. Ottow C et al. (2015) Magnetresonanztomographiestudie zur Altersschätzung von unbegleiteten minderjährigen Flüchtlingen Rechtsmedizin 25:12-20″
  11. Högsta domstolens dom i mål nr B 1346-16
  12. Schmeling A et al (2016) Forensic age estimation—methods, certainty, and the law. Dtsch Arztebl Int; 113: 44–50.

 

© denna sajt och Nenad Zeba.