Klicka på textrutan för att läsa debattartikeln på Aftonbladets sajt.
Ur texten av Annika Hirvonen Falk, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet:
Bara en human migrationspolitik kan bli långsiktigt hållbar.
Miljöpartiet kommer fortsätta kämpa för att utsatta människor som flyr krig och förtryck ska mötas av ett humant Sverige.
Kommentar: Asylpolitiken – som ju är den skribenten tar upp, inte hela migrationspolitiken – har varit ett sorgebarn i flera decennier. Miljöpartiets uppradning av ord och meningar som ”human migrationspolitik”, ”långsiktigt hållbar”, ”humant Sverige” etc är bara just det: en uppradning av ord och meningar. Miljöpartiet har starkt bidragit till att det blivit precis tvärtom mot deras egna fina ord. Deras agerande har (med benäget bistånd av Moderaterna under Fredrik Reinfeldt) skadat Sverige och bidragit till att göra asylområdet oförutsebart och rättsosäkert.
Den rättsvidriga uppgörelsen med Reinfeldt-regeringen visade att man inte ansåg att landets utlänningslag skulle följas. Det gav också dem, som vistades i landet utan tillstånd, falskt hopp om att de nog ändå skulle få stanna kvar trots att två instanser – Migrationsverket och migrationsdomstolen – avslagit deras ansökningar om asyl.
Uppgörelsen innebar bland annat att:
- papperslösa barn fick rätt till vård och skola
- papperslösa vuxna fick rätt till akut vård
- formuleringen ”synnerligen ömmande omständigheter” ändrades till ”särskilt ömmande omständigheter” med syftet att det skulle bli lättare för barn att få uppehållstillstånd, till exempel sjuka barn eller barn som vistats länge i Sverige
- den som inte hade laglig rätt att vistas i Sverige skulle lämna landet (uppmärksammades i samband med REVA och kontroller i tunnelbanan)
Nästa rättsvidrighet som Miljöpartiet starkt bidrog till var den av alla experter osedvanligt hårt kritiserade Nya gymnasielagen, NGL. Den har skadat såväl Sverige som dem det handlade om: vuxna afghanska män som fått vänta på beslut från Migrationsverket på grund av den historiskt stora anstormningen asylsökande till Sverige 2015. Där blev Centerpartiets röst avgörande, när Miljöpartiet drev igenom denna vansinniga lag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Vidare ur texten i Aftonbladet:
Asylrätten finns till för att människor, precis som du och jag, ska kunna söka sig undan de fasor som ett krig innebär, eller den skräck som en repressiv stat utgör när den förföljer och mördar sina egna medborgare.
Kommentar: Ja, men asylrätten ska inte tillåtas missbrukas. Det ska inte accepteras att man ljuger, bedrar, tar sig in i falska identiteter och falska nationaliteter och falska asylhistorier. Att den som söker skydd ska styrka sin identitet och sina asylskäl är grundläggande för att ett land ska kunna upprätthålla en rättssäker asylinvandring som också ha legitimitet hos Sveriges folk. Folket ska kunna lita på att det verkligen är skyddsbehövande som ges rätt att stanna i Sverige. Tillfälligt, tills situationen i hemlandet ordnat upp sig, permanent om den blir mycket långvarig och människorna rotat sig och kommit in i det svenska samhället, arbetar och försörjer sig själva.
Så här har det sett ut under ett decennium, 2009 – 2019, man vet faktiskt inte i Sverige vilka personer man hyser:
2009 var antalet asylsökande 24.194.
22.984 av dem saknade passhandling.2010 var antalet asylsökande 31.819.
29.910 av dem saknade passhandling.2011 var antalet asylsökande 29.648.
26.980 av dem saknade passhandling.2012 var antalet asylsökande 43.887.
39.498 av dem saknade passhandling.2013 var antalet asylsökande 54.259
49.376 av dem saknade passhandling.2014, t.o.m. 31 augusti, var antalet asylsökande 50.175.
Prognosen, som kan komma att överstigas, anger att
antalet asylsökande för hela året blir ca 80.000.
Av dem saknar då 68.000 passhandling.2015 var antalet asylsökande 162.877
131.930 av dem saknade passhandling
Det här exceptionella året såg det ut så här:
2016 var antalet asylsökande 28.939
2017 var antalet asylsökande 25.666
2018 var antalet asylsökande 21.502
2019 var antalet asylsökande 21.958
När uppgifter om antal som saknade passhandling eller annat identitetsbevis åren 2016-2019 inkommer från Migrationsverket, läggs de till här.
Ur texten av Annika Hirvonen Falk, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet:
Miljöpartiet jobbar varje dag genom bistånds-, klimat- och fredspolitiken för att färre ska tvingas på flykt och jag önskar att det fanns ett tak för mänskligt lidande.
Kommentar: Det låter alldeles utmärkt att Miljöpartiet varje dag jobbar för att färre ska tvingas på flykt. Liksom att Miljöpartiet vill att asylpolitiken – för det är främst den det handlar om i artikeln – ska vara human. Regeringspartiet Miljöpartiet bör också jobba varje dag för att svensk lag ska respekteras och efterföljas, att utlänningslagen liksom varje annan lag – vare sig man personligen gillar den eller inte – efterlevs och att Miljöpartiet inser att deras vilja att få till stånd ”en human asylpolitik” inbegriper att den också ska vara human mot landet Sveriges egna medborgare. Det är trots allt de som ska leva med det stora inflödet av människor från mycket främmande kulturer och som ska bekosta deras liv här under oöverskådlig tid. Och integration är verkligen ingen ”gren” som Sverige utmärker sig positivt i. Så det finns en gräns för hur många människor landet kan härbärgera, det förstår varje tänkande människa och det borde också på något sätt gå att få Miljöpartiet att förstå det.
Vad gäller anhöriginvandring så är det i många fall så att personen som befinner sig i Sverige mycket väl kan återvända till den familj han (oftast en ”han”) lämnade för flera år sedan och som bevisligen levt och lever kvar i hemlandet. En del hälsar utan problem på familjerna i hemlandet och vistas ibland där också under längre tider. Vill man vara med sin familj och ta hand om och skydda den så finns det inget som hindrar att man reser tillbaka. En del gör också det, återvänder hem. Det finns ingenting som säger att en återförening ska ske just i Sverige, annat än för faktiska flyktingar enligt Gènevekonventionen. De kan inte resa hem på ”semester” i hemlandet så snart uppehållstillstånd beviljats. Och flyktingar i den bemärkelsen, alltså enligt Gènevekonventionen, är inte särskilt många. Övriga kan, om de inte lyckas ordna bostad och arbete här så att de kan försörja sina familjer, återförenas med dem där familjerna levt kvar i mpånga år utan familjefadern (som det oftast handlar om).
Måtte migrationspolitiska kommittén klara av att få till stånd en tydlig, klar och åtstramad asylpolitik där krav på försörjning av anhöriga ingår, liksom krav på kunskaper i svenska för att beviljas medborgarskap i landet Sverige, där det officiella språket är just svenska. Och att uppehållstillstånden blir tillfälliga eftersom meningen med ”asyl” ju är att en flykting enligt Genèvekonventionen som getts skydd undan krig och förföljelse, ska återvända till sitt hemland när situationen förbättrats. Asyl ska inte vara ett sätt att invandra i ett annat land, det ska vara just en möjlighet att under en tid få skydd när det egna landet drabbats av krig eller man blir förföljd av staten. Skulle kriget i hemlandet pågå mycket länge eller hotet från staten i det forna hemlandet och personen/familjen rotat sig i landet, arbetar och försörjer sig och inte har begått något brott i Sverige, så ska man kunna ansöka om, och beviljas, permanent uppehållstillstånd. Men huvudregeln ska vara att skydd ges så länge det behövs, därefter återvänder man hem till sitt land. Det är så det är tänkt att Genèvekonventionen – som vi fortfarande följer trots att den inte längre kan anses helt relevant och det vore dags att avträda den – ska fungera.