Se först detta nio minuter långa klipp från SVT-programmet Gomorron Sverige, som sändes den 18 september (tillgängligt till den 18 september 2015). Tino Sanadaji, Institutet för Näringslivsforskning, och riksdagsledamoten Ulrika Karlsson, M, ansvarig för frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i sitt partis riksdagsgrupp, medverkar och samtalar om varför Moderaterna tappat så mycket i det nyss avhållna riksdagsvalet.
Det märks inte en tillstymmelse till självrannsakan hos M genom Ulrika Karlsson, som jag för övrigt själv haft förmånen att agera asylombud tillsammans med för åtta, tio år sedan och vars engagemang på individnivå, för enskilda asylsökande, jag respekterar. Om hon – vilket man måste utgå från med tanke på hennes uppgift i riksdagen – verkligen för M:s talan, vilket innebär att M fortsätter gå den väg som starkt bidragit till att SD, med stöd av bl.a. ex-moderater, fördubblade sitt väljarstöd, då är det precis så illa som de f.d. M-väljarna och många andra har sagt och varnat för!
M har lidit ett rätt ordentligt nederlag (ett förlorat val) men är ändå så tondövt och struntar uppenbarligen helt i sina väljare – och de fakta Sanandaji presenterar. I stället framhåller partiet att: ”Moderaterna är ett parti som driver opinion” och det kommer med stor sannolikhet att förpassa det till gruppen ”småpartier” vid nästa val (under eller kring 10 %), medan SD seglar förbi och blir andra största parti i Sveriges riksdag. Notera att jag skrev detta idag, den 18 september 2014, fyra dagar efter årets riksdagsval…
Dessutom: När började politiska partier existera för att ”driva opinion”??? Hittills har det väl ändå varit så att partier, som ju består/borde bestå av tämligen likatänkande, även kallade ”medlemmar”, presenterat sina program, sina ideologiska och andra inriktningar och vad just de vill åstadkomma för landets och folkets bästa. Sedan har människor som hållit med i det mesta i partiets program röstat på det och partiets uppgift och uppdrag har varit att utföra det de lovat väljarna som röstat på det. Men enligt M:s nya giv är de:
Vi är ett parti som ska driva opinion.
Därmed skiljer M sig från alla andra politiska partier i Sveriges riksdag och är inte längre ett traditionellt politiskt parti utan mer av en PR- och lobbyorganisation. Och även om det är trist för väljarna så är det ändå bra för dem att veta. Det hade varit bra för väljarna att veta det före den 14 september, men inte för M för då hade väljarstödet rasat ännu mer, till förmån för andra partier, bland dem SD.
Slutreflektion: En eloge till programledaren (vars namn jag inte vet och som jag inte heller kan se på programsidan, tyvärr) för att han lät de båda medverkande komma till tals och även tala till punkt och inte avbröt dem med förnumstiga utan enbart relevanta frågor. Tonen var normal och man fick som tittare/lyssna och ta till sig bådas argument och fakta utan störande moment. Ett riktigt bra inslag!
Tillägg efter att ovanstående publicerats från personer som inte riktigt håller med mig i min syn på ”att driva opinion. Först min syn:
Jag har alltid tänkt och trott att det är ungefär så här: partier uppkommer genom att människor som tänker, tycker och vill samma sak, går samman kring en ideologi och skriver ett program för sin politik. Sedan presenteras det hela och man hoppas att så många som möjligt ska vilja bli medlemmar som möjligt och rösta på partiet. När programmet är klart går man till val på det och då vet folk vad det är de röstar på. Jag har aldrig tidigare hört någon partiföreträdare tala om att ”driva opinion”, för mig låter det som något en lobbyorganisation sysslar med. Ett politiskt parti ska veta var det står. Så har jag tänkt.
En person som inte håller med säger:
Aha, jag tolkar det verkligen som att ”vi står för något även om opinionen drar åt ett annat håll”. Driva opinion = stå för något (på politiska). Det vill säga inga konstigheter. Varför ska partier annars finnas?
En annan person som inte heller håller med säger:
Klart partier och politiker ska driva/påverka/leda opinion – tyvärr är det för många politiker som tror att opinionen enbart är till för att lyssnas på, vilket lätt gör dem till vindflöjlar. ”Sedan presenteras det hela”, är också en del av att driva opinion. I opposition finns dessutom inte mycket annat att göra. För övrigt, ideologin och programmen förändras och utvecklas löpande i alla partier. Din kommentar ”då vet folk vad det är de röstar på” skulle jag nog också ifrågasätta. Folk kan i bästa fall rösta på en inriktning, en karaktär eller en samling värderingar. Men eftersom vi har koalitioner nästan överallt kan ingen veta vad de röstar på. Omvärldsfaktorer som förändras gör också att inte ett aldrig så färdigt program är hugget i sten – det blir ofta omprioriteringar.
Så här blir det när sansade människor kommenterar och förklarar. Man får sig tankeställare och ändrar sig kanske helt eller åtminstone delvis. Eller inte alls. Men man får alltid anledning att fundera över sina egna funderingar och åsikter och det kan aldrig vara annat än positivt. Så jag tackar dem som kom med ovanstående inpass!