Uppdrag granskning i SVT den 20 januari tog upp frågan om stora företags oschyssta hantering av sina anställda (dit även Uppdrag granskning-redaktionens egen arbetsgivare hör). De hänvisningar som gjordes till en dom i AD 2003 och rörde företaget Abu Garcia, och som bland annat SVT:s personaldirektör tvärsäkert lutade sig mot, ansågs inte lika självklart vägledande av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Han menar ( UG), att det som nu sker, där företagen i princip pekar på dörren och säger ”gå ut genom den dörren, runda ett bemanningsföretag och kom tillbaka omedelbart genom en annan dörr och jobba vidare exakt som förut hos oss men inte direkt för oss”, inte har prövats i domstol. För så här var det inte tänkt att man skulle kringgå befintliga lagar och använda sig av bemanningsföretag.

Sven Otto Littorin säger i programmet (ca 41:min i i programmet) att:

När man ser Vivianne och Ingrid i det här reportaget, som först har varit fast anställda och sedan blir uppsagda och sedan  inhyrda med i princip samma arbetsuppgifter så är det klart att det är stötande!

Jag förutsätter och utgår ifrån att det är precis som LO:s avtalssekreterare säger, att i de här avtalsförhandlingarna som nu är påbörjade så kommer man att också lyfta upp den frågan.

Också Socialdemokraternas ekonomiske talesman, Thomas Östros, tycker även han, att ”det är upprörande och berättar att han också har träffat människor som ganska nyss har blivit uppsagda kommer tillbaka som inhyrda.”

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger vidare att:

Det är klart att om man sitter på Ericsson och andra stora företag så har man ju skyldighet, tycker jag, att fundera över hur man behandlar sina medarbetare.

Det finns i lagstiftningen redan i dag både en förhandlingsskyldighet gentemot facket just i den här typen av situationer, och det finns också en vetorätt.

Facket på Marabou har gått till domstol för att få prövat om det kan vara i överensstämmelse med lagen att sparka folk och sedan ta tillbaka dem direkt – på heltid, i åratal – via ett bemanningsföretag. Det avkunnas alltså snart en ny dom, där man kanske kommer fram till något helt annat än i fallet Abu Garcia.

Ronnie Eklund, professor i arbetsrätt, säger i Uppdrag granskning:

De fall som har prövats här har ju inte relaterat till något permanent behov utan… I samtliga fall som har prövats i AD, så har ju arbetsgivarsidan lyckats  få fram ett budskap till domstolen om att ”det  här var en arbetstopp, det här var oförutsett” och så.

Uppdrag granskning konstaterar också, efter att noga ha studerat Abu Garcia-domen, att den inte alls ger fritt fram för uppsägningar och att det mycket väl kan vara olagligt att göra som Marabou: först säga upp och sedan ha många inhyrda stora delar av året.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger till slut:

Jag välkomnar prövningen av Marabou-fallet, som  ju är skilt ifrån Abu Garcia eftersom det just handlar om att  man har sagt upp fast heltidsanställda personer som sedan blir inhyrda igen.

Frågan om kringgåendet av Las och användandet av bemanningsföretag för långtidsuppdrag där den som jobbar egentligen borde vara anställd eller ha uppdrag direkt hos den faktiska arbetsgivaren, kommer alltså att bli en fråga i avtalsrörelsen. Med stor sannolikhet står, i detta fall,  arbetsgivarparten på samma sida som arbetstagarparten i frågan. Det ligger ju varken i fackets eller företagens/arbetsgivarnas intresse att sparka människor och ta in dem igen till betydligt större kostnad via ett bemanningsföretag, och det gagnar alla att förhållandena på arbetsplatserna är goda, att man inte splittrar arbetskamrater och skapar oro och orättvisor.

Och Sven Otto Littorin upprepar, i slutet av programmet, att han finner det ”riktigt stötande” att man agerar på det här sättet och sparkar människor för att sedan ta in dem via bemanningsföretag.

Det lär bli förändringar på det här området, det kan man vara tämligen säker på. Och det är bra. Bemanningsföretagen behövs, de är utmärkta att kunna vända sig till när det snabbt behövs vikarier eller hjälp under tillfälliga arbetstoppar. Men det måste blir slut på storföretagens spel med sina anställda som vore de spelknappar. Det har vi ministerord på, och så tycker också oppositionens främste företrädare i dessa frågor. Liksom facket och med stor sannolikhet dess motpart, som knappast heller hade förutsett den utveckling vi kunnat se de senaste åren.