Är jag verkligen den enda som i åratal tyckt – och fortfarande givetvis tycker – att man i Sverige ska lära sig av övriga Norden när det gäller att hantera asylsökande “ensamkommande barn”, som i de andra nordiska länderna kallade “minderåriga asylsökande”? I övriga Norden görs ju åldersbedömningar vid tveksamhet kring den asylsökandes uppgivna ålder och i Finland, till exempel gäller att:

Om sökande eller anknytningspersonen vägrar genomgå undersökning utan godtagbar orsak, behandlas han eller hon som myndig.

Migrationsverket informerar på Twitter idag:

MIG vecka 30 2015

Så här ser det ut för hela Norden (med undantag av Island). Det vill säga detta är antalet asylsökande barn i Sverige och minderåriga i Norge, Danmark och Finland, under perioden jan-maj 2015. Är det verkligen ingen annan än jag som drar några som helst slutsatser av dessa siffror (där skillnaderna i massor av år varit mycket stora…) och tänker till lite?

Ensamk Norden jan-maj 2015

 

 

 

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.