Klicka på text- och bildrutan för att läsa hela artikeln i Svenska Dagbladet.

Jag skriver i Svenska Dagbladet om något som gjort mig förundrad. Kort ur texten:

Sverige hade en gång en utlänningslag som i det stora hela följdes. Nu är det en snårskog som ingen – inte ens Migrationsverkets rättsavdelning, migrationsdomstolarna och knappt heller Migrationsöverdomstolen – tryggt kan ta sig igenom.

“Om föräldrarna har styrkt sin identitet eller inte saknar betydelse för bedömningen av barnets identitet”, påpekar den verksanställda som uppmärksammar mig på att barn som fötts i Sverige till asylinvandrade föräldrar som inte har styrkt sina identiteter, kan beviljas svenskt medborgarskap.

Är det förenligt med medborgarskapslagen?

Klicka på textrutan för att läsa medborgarskapslagen.

 

Klicka på textrutan för att läsa Migrationsverkets Rättsliga ställningstagande SR 20/2019.

Slarvet med hur lagar (den så kallade Nya gymnasielagen är ett praktexempel) hafsas och hetsas fram, inte minst för att tillfredsställa högljudda aktivister som en del politiska partier vill ska rösta kvar deras politiker på maktpositioner, borde inte vara acceptabelt i ett land som ser sig som en rättsstat.

Det finns en utlänningslag, men den har byggts på genom otaliga tillägg, tillfälliga lagar, praxisbeslut, rättsliga ställningstaganden etc, till den grad att knappast någon längre kan hålla reda på alla turer och vindlingar i den labyrinten. Rättsosäkerheten ökar.

En del av texterna i alla dessa tillägg är så otydliga att de inte går att tolka entydigt, ibland går de nästan inte att tolka alls. Detta bland annat för att kunskaperna i svenska språket har förflackats både hos dem som skriver texterna och dem som ska ta del av dem och tolka dem – svenskarna själva förstår och behärskar inte till fullo sitt eget språk. Språket utarmas och förenklas, nyanser försvinner. Rättsliga begrepp och referenser till historiska händelser och ordspråk är obegripliga för många. Människor förstår och tolkar därmed språket på olika sätt beroende på bakgrund och utbildning med mera. Det blir extra allvarligt när inte ens politiker, medarbetare i Public Service, anställda på svenska myndigheter (domstolar, polisen, Skatteverket, Försäkringskassan etc, etc, etc) har ett gemensamt “riksspråk”. Missförstånden står som spön i backen och rättssäkerheten riskerar att sättas ur spel på många samhällsområden.

Den så kallade Nya gymnasielagen, NGL, är ett skräckexempel på hur lagtexter blir allt sämre skrivna. Det är den av lagerfarna i Lagrådet starkast kritiserade lagen någonsin, alltså av lagerfarna som vet hur viktigt det är att lagar är absolut korrekt och så exakt som möjligt formulerade för att lämna så litet utrymme som möjligt åt feltolkningar. De skrivningar om medborgarskap som Migrationsverket gjort i sitt rättsliga ställningstagande och som jag skrivit om i Svenska Dagbladet, utgör även de exempel på otydlighet.

 

© denna sajt. Vid citat ur texten, vänligen länka till originalinlägget.