Brev från Hans Rosenqvist, som arbetat på dåvarande Invandrarverket 1975-1980 och på dåvarande Rikspolisstyrelsen 1980-2012 med frågor enligt utlänningslagen, till riksdagsledamöter som sitter i den så kallade Migrationspolitiska kommittén, som i själva verket inte är en migrationspolitisk kommitté utan en asylpolitisk dito. Läs gärna texten om just det efter brevet till riksdagsledamöterna. Alltså:

Mejlat den 9 juli 2020 till: rikard.larsson@riksdagen.se, ebba.ostlin@riksdagen.se, hans.eklind@riksdagen.se, jonas.p.andersson@riksdagen.se, tobias.billstrom@riksdagen.se, jonny.cato@riksdagen.se, annika.hirvonen.falk@riksdagen.se, jimmie.akesson@riksdagen.se, christina.hoj.larsen@riksdagen.se, fredrik.malm@riksdagen.se, carina.ohlsson@riksdagen.se, maria.malmer.stenergard@riksdagen.se

Ämnesrubrik i mejlen: Svenskar som vill flytta hem med sina familjer

Kommentar: Det gör nästan fysiskt ont att läsa detta:

Man skulle kunna säga att den svenska parten betraktas som skyddsbehövande i sitt eget medborgarland! Hela processen ses av många som en form av trakasserier och upplevs med stort obehag. Det är inte värdigt Sverige!

Nu får vi se om Hans Rosenqvist bevärdigas med ett svar av dem som sitter i vad de kallar den migrationspolitiska kommittén, trots att de enbart hanterar asylpolitiska frågor.

Slutkommentar: Jag har själv varit engagerad i ett antal fall gällande svenska medborgare gifta med medborgare i länder utanför EU och upplevt den kafkaliknande, förnedrande hantering som dessa par och familjer till svenska medborgare tvingats utstå. Till och med har svenska medborgare gifta med europeiska medborgare i Schengenländer fått avslag på att få leva ihop med sambo/make/maka för att den svenska medborgaren enligt Migrationsverket inte kunnat erbjuda “tillräckligt stor bostad” (stor etta för två vuxna utan barn) eller tjänar 400 kronor för lite i månaden för att, enligt samma verk, “kunna försörja makan”. Och detta trots att makan haft löfte om ett jobb i Sverige som hon efter bara någon månad redan hade kunnat försörja sig helt själv.

Att läsa:
•  En migga: “I debatten om migrationspolitiken och om ett eventuellt taks vara eller inte vara berörs inte ens arbetskraftsinvandringen. Arbetskraftsinvandringen borde också vara en riktigt stor fråga.” – 6 juli 2020. Ur texten:

Om man tillsätter en migrationspolitisk kommitté (Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken (Ju 2019:01), alltså inte en asylpolitisk dito, så omfattas ju all migration, även arbetskraftsinvandringen. Arbetskraftsinvandringen faller otvetydigt inom begreppet “migration” och ska därmed ingå i uppdraget att komma fram till “en hållbar migrationspolitik på sikt”, som det också hela tiden talas om från politiskt håll. Inte minst ovanstående exempel visar med all önskvärd språklig tydlighet att kommittén ska arbeta i enlighet med vad som anges i första meningen i kommittédirektivet 2019:32 Den framtida svenska migrationspolitiken:

En parlamentariskt sammansatt kommitté ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken (OBS! Min fetstil) i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar.

 

© denna sajt. Vid ev citat, vänligen länka till detta inlägg.