Klicka på bildrutan för att läsa nyhetsbrevet i sin helhet.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på den expanderande, allt mer mångsidiga och intressanta sajten Kvartal, skriver en hel del mycket tänkvärt i sitt senaste nyhetsbrev söndagen den 24 september. Alla kan läsa nyhetsbrevet, också de som inte är prenumeranter*.

I höstpremiären av Djupet tog Staffan Dopping sig an en av årets stora debatter: Koranbränningarna och yttrandefriheten. Det var oerhört intressant att höra Richard Jomshof (SD) få bryta sina åsikter med en troende och välargumenterad muslim som rådgivaren åt Islamiska Unionen, Ali Abdelsaid. Sådana samtal är alltför ovanliga.

Kommentar: Absolut lyssnansvärt! Just sådant som jag har efterlyst i svenska medier i decennier. Program där personer med helt olika syn på saker och ting, under lugna former och under ledning av en erfaren, allmänbildad och kunnig programledare (som Staffan Dopping), får framföra sina motsatta åsikter i lugn och respektfull ton på ett sätt som gör att man verkligen lyssnar på alla parter och inte behöver irritera sig på att det blir pajkastning och oförskämdheter.

Vi valde efter viss redaktionell diskussion att, som en del i Djupet, intervjua koranbrännaren själv – Salwan Momika. Man kan ha olika tankar om varför han gör det han gör, om någon annan kanske drar i trådarna bakom honom eller inte. Men alldeles oavsett det är han en av huvudpersonerna i detta drama, vilket förstås gör det högintressant att höra hans egna ord om vad syftet är. I slutet av intervjun berättade han att lördagens (sedermera inställda) koranbränning i Rosengård var hans sista. Därefter skulle han byta strategi i sin opinionsbildning mot islam.

Kommentar: Jag lyssnade på intervjun tillsammans med en vän och vi var överens om att det var bra att ”koranbrännaren” själv fick komma till tals och att inte allt, men en del som han tyckte och tänkte mycket väl gick att förstå. Mannen blev också mer verklig, mindre ”mytisk” när han nu fick frågor att svara på och även gjorde det, tydligt och klart. Intressant var också att höra hans egna retoriska frågor! Den här intervjun är helt klart något att lyssna på. Om man inte orkar lyssna på hela samtalet så kan man börja vid cirka 1:09:32.  Intervjun är virka en kvart lång.

Det enda lite tråkiga är att tolken inte talar särskilt god svenska och jag misstänker att det sker en del mindre missförstånd på grund av att en del är ”lost in translation”. Men i det stora hela förstår man vad Salwan Momika menar (om man anstränger sig lite) och min gissning är att man kanske inte lyckats få tag i någon mer kunnig tolk med kort varsel. Ett tips när/om man behöver en tolk från eller till arabiska: Magda Ayoub (tidigare bland annat riksdagsledamot för Kristdemokraterna) är auktoriserad tolk åt båda hållen, alltså arabiska/svenska och svenska/arabiska och dessutom med lång erfarenhet att både tolka ”live” och att telefontolka.

Jörgen Huitfeldts egentliga fråga kring vilken han funderade i sitt nyhetsbrev, var den som ställs i rubriken ”Vad är egentligen en nyhet?”:

Vi tyckte, på goda grunder, att detta var en klockren nyhet. Vi talar alltså om den person som hållit Sverige i ett strypgrepp i flera månader med sina koranbränningar. Hans manifestationer har onekligen fått stora konsekvenser: för natoprocessen, för hotbilden mot Sverige och för vårt lands allmänna anseende i den muslimska världen. Och om brännaren själv säger att han nu slutar med manifestationerna bör det rimligtvis vara information som är av allmänintresse.

Kommentar: Efter att nyhetsbrevet skickats ut på söndag morgon den 24 september, var YLE i Finland och TV2 i Norge snabbt ute med kommentarer. I Sverige, där flest berörs togs nyheten upp av Expressen, GP, LT i Södertälje och TV4, men varken Aftonbladet, SVT, Sveriges Radio, DN, TT, SvD och en hel del andra stora svenska medier hade reagerat… Jörgen Huitfeldt funderar i nyhetsbrevet:

Det är klart att riskminimerande och lite räddhågsna redaktörer skulle kunna känna sig osäkra inför en nyare medieplattform som Kvartal (även om vår redaktion till övervägande delen består av rutinerade journalister med en sammanlagd erfarenhet på sisådär 150 år från just de etablerade medierna).

Kommentar: Det kan ju också vara så att man är ”snåla” med att ge credit åt uppstickare som Kvartal, trots att lilla Kvartal knappast utmanar vare sig niomiljardersföretagen inom Public Service eller någon annan av de uppräknade medierna som inte reagerade. De förstår inte att de snarare skulle vara positivt för dem att snabbt vara ute med viktiga nyheter och uppgifter till sin publik oavsett varifrån de kommer.

Det här var också något som stormedierna inte låtsades om och som man kan läsa om i nyhetsbrevet:

Men när det gäller den här typen av raka nyheter blir det ändå svårbegripligt, på gränsen till oprofessionellt. Jag gjorde samma reflektion när Kvartal berättade om hur en kvinna stoppats av turkisk polis efter att ha försökt ta sig in i EU med ett svenskt pass och ett uppehållstillståndskort tillhörande den mycket profilerade aktivisten Fatemeh Khawari. Den mest rimliga förklaringen var naturligtvis att den stoppade kvinnan på något sätt hade fått låna handlingarna av Khawari. Alltså att svenska ID-handlingar missbrukats av en känd och omhuldad asylaktivist. Hur som helst var det en rak nyhet som var lätt att kontrollera. Ändå samma märkliga mönster: Expressen och någon ytterligare skrev. I övrigt knäpptyst.

Kommentar: Ovan nämnda historia skrev jag om här på sajten den 21 maj 2020 i texten “Fatemeh Khavari säger att källans förklaring är felaktig och att hon inte har sålt eller lånat ut sina resehandlingar.”:

Om “hjältinnan”. Hon som fick alla tänkbara priser. Som sa att hon skulle bli statsminister i Sverige. Som ledde demonstrationsmarscher med afghanska män som sade sig vara “”ensamkommande barn” som skanderade “Jalla, jalla, Sverige åt alla!”. Som massor av svenskar, inte minst riksdagsledamöter i Vänsterpartiet och Miljöpartiet liksom asylaktivister, nästintill tillbad.

Sveriges Radio, där man knappast kan ha undgått det som Kvartal avslöjade om denna person i den långa texten Försökte ta sig in i EU – med asylaktivistens resehandlingar daterad 21 maj 2020 (texten är inläst så man kan lyssna på den) valde att ge henne det som många tycker är prestigefyllt: ett eget Sommar i P1-program i år, 2023. I Kvartals artikel står bland annat att läsa:

Patrik Engström på NOA berättar att han själv, när det fanns större resurser till att följa upp den här typen av brottslighet, har knackat på hos personer vars pass dykt upp i utlandet. Han beskriver ett vanligt meningsutbyte:

”Du, ditt pass, vet du var det är?”
”Ja, det ligger nog i den här lådan här”
”Jaha, hur kan det då komma sig att ditt pass har använts i Kongo, för att flyga till Sverige? Har du varit i Kongo?”
”Nej, nej det har jag inte varit. Men jag har ju haft fest och så där, så det kanske är någon som har snott det. Ja, titta! Det ligger inte i lådan. Någon har snott det.”

Därefter, menar Engström, går det vanligtvis inte att komma längre i utredningen.

Vi är tillbaka vid vårt exempel med den kända asylaktivisten.

När den afghanska kvinnan stoppades av turkisk gränspolis i januari hade hon ett svenskt uppehållstillståndskort och ett afghanskt pass, bägge tillhörande Fatemeh Khavari.
———-
Khavari kan inte förklara hur turkiska myndigheter kunde veta att ett svenskt UT-kort och ett afghanskt pass skulle skickas till just Iran.

– Jag vet faktiskt inte hur det funkar. Jag har ingen aning. När polisen i Iran sa till mig att de hade mina id-handlingar, så blev jag själv väldigt, väldigt förvånad, säger Fatemeh Khavari.

Kommentar: Texten är mycket lång och innehåller en del illustrationer. Ett tredje exempel tas upp som handlar om hur Kvartals redaktör Henrik Höjer, mitt under brinnande pandemi och först av alla, kunde berätta om SCB-statistiken som visade att Sverige inte hade haft någon överdödlighet alls under 2021:

Tystnaden var lika kompakt därifrån som den var om koranbrännarens nya besked i fredags.

Slutkommentar: Mitt råd och tips till alla mediekonsumenter är att ta del av vad som sägs hos olika ”medieaktörer” och inte bara vad de stora medierna rapporterar. Ifrågasätt. Bilda er egna uppfattningar. Och – viktigt! – bry er inte om var eller av vem något sägs utan fokusera på om det är faktabaserat, om det finns källor som gör att det som sägs, påstås, rapporteras är trovärdigt/sant eller inte.

Ett faktum** är ett faktum oavsett var och av dem/vilka det presenteras.

* Jag rekommenderar en prenumeration på innehållet i Kvartal, det är otroligt mångsidigt och medarbetarna är seriösa, kunniga och de flesta också mycket erfarna. För att ”bara” vara ett litet ”mediehus”, som de kallar sig, presenterar de poddar, intervjuer, inlästa texter, fördjupande reportage och rena ”gräv” i klass med – och ofta bättre! – än många betydligt större medier.
** Faktum = faktiskt föreliggande sakförhållande, obestridlig information. Källa:  Wiktionary.
Faktum = substantiv, säkert konstaterat sak­förhållande: ​ett o­bestridligt faktum; ​faktum kvar­står; ​faktum är att …; ​fakta i målet. Svenska Akademiens ordlista.

Texter i min serie Inspirerande skribenter/debattörer, där Jörgen Huitfeldt är en:
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 1: Josefin Utas.
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 2: Widar Andersson.
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 3: Paulina Neuding.
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 4 + 5: Jörgen Huitfeldt och Henrik Sjögren.

© denna sajt.