Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

 

Justitiedepartementet har den 21 december lämnat sitt regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kriminalvården. För nästa år skriver Justitiedepartementet att:

Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Kriminalvården bidra till en sådan utveckling.

Kommentar: Intressant. Vad betyder ordet “ska” i meningen “Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka”? Har ordet den rätta betydelse n här eller har innebörden av ordet blivit ett tomt ord som binder samman andra ord men som inte betyder något alls? Om ordet fortfarande har samma betydelse som det haft i århundraden så ska (!) det bli spännande att se hur regeringens order till Kriminalvården kommer att utföras.

Beträffande mål och verksamhetskrav anges:

Med utgångspunkt i Kriminalvårdens författningsenliga uppgifter ska myndigheten redovisa en bedömning av i vilken utsträckning uppgifterna har fullgjorts och målen för verksamheten uppnåtts. Redovisningen ska innehålla en sammanhållen analys av verksamhetens utveckling. En särskild redovisning ska göras avseende klienter under 21 år.

Rubrikerna under vilka Justitiedepartementet anger vad det förväntar sig/kräver av Kriminalvården är följande, med korta utdrag ur texterna under varje rubrik:

Återfallsförebyggande arbete

Kriminalvården ska genom sitt återfallsförebyggande arbete bidra till samhällets samlade insatser för att förebygga brott.

Mänskliga rättigheter

Kriminalvården ska redovisa resultatet av myndighetens fortsatta arbete med att utveckla och utöka de isoleringsbrytande åtgärderna för klienter i häkte.

Säkerhet

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten samlat följer upp inrapporterade incidenter i myndighetens incidentrapporteringssystem i syfte att säkerställa en trygg miljö för såväl klienter som personal oavsett kön.

Intern tillsyn

Av redovisningen ska framgå över vilka områden tillsyn har utövats, hur myndigheten har tagit om hand de brister som har konstaterats samt hur åtgärderna bedöms stärka rättsäkerheten för enskilda.

Överförande av straffverkställighet

Kriminalvården ska bidra till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet.

Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning

Kriminalvården ska i myndighetens prognoser i maj, juli och november särskilt redovisa hur arbetet med att verkställa beslut om avvisning och utvisning har fortlöpt. Av redovisningen ska framgå hur volymerna har utvecklats i förhållande till samma period föregående år.

Kommentar: Varför anges inte att Kriminalvården tydligt och klart ska redovisa hur många som har utvisats och avvisats och vart?

Internationell civil krishantering

Kriminalvården ska redovisa myndighetens verksamhet inom internationell civil krishantering i enlighet med regleringsbrev för 2018 avseende anslag 1:1, utgiftsområde 7.

Sjukfrånvaro

Kriminalvården ska redovisa effekterna av de åtgärder som vidtagits i syfte att minska sjuktalen vid myndigheten,

Statsbidrag

Kriminalvården ska redovisa vilka organisationer som mottagit statsbidrag från myndigheten under 2018, inklusive bidragsbeloppet till varje organisation.

Kommentar: Jag hade ingen aning om att Kriminalvården delar ut pengar!

Kollektivavtalsenliga villkor vid upphandling

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor

Prognoser

Kriminalvården ska redovisa prognoser för 2018-2021 vid nedanstående prognostillfällen:
17 januari, 16 februari, 2 maj, 29 juli, 8 november.

Kommentar:  Många “ska” blir det…

Regeringen, genom Justitiedepartementet anger också i sitt regleringsbrev att Kriminalvården

ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Kommentar: Det här verkar inte vara ett särskilt smart påhitt. Att ta in främmande länders medborgare för arbete inom Polismyndigheten. Det verkar vara ett av många andra ogenomtänkta, icke konsekvensanalytiskt genomgångna påhitt från regeringen…

Vidare sägs i regleringsbrevet under rubriken Jämställdhetsintegrering(dessa ständigt uppoppande nyord…)

Kriminalvården har sedan 2013 i uppdrag att bedriva arbete med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 206/17:10).

Kommentar: Det finns väl redan lagar och regler att följa och det är ju redan förbjudet att diskriminera någon på grund av kön så varför ger regeringen den redan hårt belastade Kriminalvården ett sådant här krystat uppdrag? Kanske för att något som heter Nationella sekretariatet för genusforskning vars existens jag hittills svävat i lycklig ovisshet om, skulle ha något att göra och från 1 januari den nya Jämställdhetsmyndigheten (vilket skämt!) ska ha något att göra för de skattepengar det kostar att grunda en ny myndighet för människor som kanske annars inte skulle ha något att göra. Jag söker förgäves en förklaring till vad jämställdhetsintegrering är:

Nationella sekretariatet för genusforskning har fått i uppdrag av regeringen att stödja myndigheterna till och med 2017. Därefter går uppdraget över till den nya jämställdhetsmyndigheten. Stödet erbjuds i såväl planering som genomförande av myndigheternas utvecklingsarbete. Sekretariatet ska också samordna kompetenshöjande insatser, anordna forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna, identifiera och sprida lärande exempel samt sammanställa resultat av de berörda myndigheternas arbete.
——————–
JiM-programmet är en del i regeringens plattform för jämställdhetsintegrering, som förutom myndigheter även omfattar satsningar på regional och kommunal nivå såväl som på jämställdhetsintegrering i regeringskansliet. Utvecklingsprogrammet inleddes 2013-2014 med en pilotsatsning där 18 frivilliga myndigheter deltog. Inför 2015 utökades satsningen med 23 nya myndigheter och 2016 tillkom ytterligare 18 myndigheter och en organisation med vissa myndighetsuppdrag. Programmet löper fram till 2018. Stöduppdraget pågår till om med 2017 och går därefter över till den nya jämställdhetsmyndigheten.

Ord, ord, ord. Jag vet fortfarande inte vad det handlar om. Kriminalvårdens personal får väl gå på dyra kurser för att lära sig vad och hur och vilka de ska “jämställdhetsintegrera”. Och så blir det alltså en ny onödig myndighet som ska bekostas av skattebetalarna från 1 januari 2018: Jämställdhetsmyndigheten.

Regleringsbrevet till Kriminalvården avslutas med några sidor om finansieringen. Den – finansieringen – kan jag inte kommentera eftersom jag inte kan utläsa särskilt mycket av de siffror som anges. Jag kan till exempel inte se hur mycket pengar som avsätts för avvisning och utvisning av personer som saknar rätt att vistas i Sverige. Och inte särskilt mycket annat heller.

 

© Mina kommentarer. Vi ev citat, vänligen länka till originalinlägget.