Statsepidemiolog Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten.
Foto: Lena Katarina Johansson.
Jag genomskådade – eller snarare misstrodde – den numera famöse statsepidemiologen Anders Tegnell och lyssnade därför ytterst sällan på vad han hade att säga efter de första veckorna från det att coronapandemin var ett faktum inte bara i Wuhan i Kina utan även i Sverige. Plan efter plan från bland annat Italien och Iran, där den värsta spridningen skedde i början, landade i Sverige utan att någon lyfte ett finger. Iranier och afghanska medborgare, som tillbringat kortare eller längre tid i sitt hemland Iran, kunde vandra rakt ut i samhället utan att vare sig coronatestas eller tillhållas att sätta sig i karantän i två veckor. Svenskar och andra, som hade tillbringat sportlovet i Italien och Österrike, där coronaviruset också fått fäste, avkrävdes heller ingen testning, ingen karantän. Och så – bland annat genom dessa personer och regeringens senfärdighet och oförmåga att tänka längre ön näsorna räckte – spreds coronapandemin som en löpeld också i Sverige.
Jag insåg (genomskådade) att Anders Tegnell inte sällan svamlade. Han lät förtroendeingivande, han hade ett teflonansikte och visade aldrig några känslor. Folket gick på det och trodde att han var i det närmaste allvetande. Jag var chockad – i ordets absolut mest konkreta bemärkelse – över att människor av någon sorts osund ”Tegnelldyrkan” började tatuerade in hans ansikte på sina kroppar och att det gjordes allehanda muggar, tygkassar, posters och på hösten också julgranskulor (just nu på rea för 49 kronor) prydda (!) med hans ansikte. Det var barockt; hade folk blivit helt galna?
Samtidigt vanvårdades människor (= gavs morfin, inte syre, så att de dog snabbare) på äldreboenden och hela pandemihanteringen haltade för att man lät en man bestämma så mycket att hans ord nästan blev lag. OBS! Det är självklart inte enbart Tegnells fel att 11.005 människor dött i covid-19 i Sverige medan endast 544 människor dött i Norge och 644 i Finland (24 januari 2021)! Det är faktiskt i minst lika hög grad – faktiskt högre – regeringens fel, det är den som låtit – och fortfarande låter – honom hållas. Och som vägrat se hur väl de nordiska grannländerna tagit hand om sina medborgare och där regeringarna, de ansvarstagande ministrarna, tog just det ansvar som deras ämbeten ålade dem. I samtliga de nordiska länderna är jag övertygad om att en så svag och tafatt regering som den svenska, om den låtit sina medborgare dö trots att många sannolikt hade levt idag om den agerat som i övriga Norden, hade avgått. Självmant. Vilket en regering ska göra om den bevisligen inte lever upp till den skyldighet den har: att alltid, i alla lägen, agera för sina medborgares och sitt lands bästa. Och en statsepidemiolog som har haft så oändligt mycket tid att valsa runt i allehanda medier i Sverige och andra länder, hade avpolletterats.
Jörgen Huitfeldt, chefredaktör för Kvartal, skriver rakt, tydligt och utan omsvep med angivande av källor till sina citat och siffror som sig bör, på Kvartals sajt. Läs! Här några utdrag ur hans text:
Klicka på text-och bildrutan för att läsa hela texten.
Jag tillbringade förra söndagskvällen i sällskap med Agenda (coronautfrågningen del 1 och del 2, som kan ses till 16 juli 2021) och statsepidemiologen Anders Tegnell, den som mer än någon annan har kommit att personifiera det svenska vägvalet i pandemin. Jag tittade inte på direktsändningen utan lyssnade i efterhand i sovrummets mörker och tystnad. Inget ljus och inga ljud störde min koncentration. Ändå blev jag alltmer…ja, störd ju mer jag hörde. Lite som när man betraktar en optisk synvilla, exempelvis en figur som är tredimensionell men som samtidigt inte är det.
———-
Något man dock inte kan anklaga statsepidemiologen för är att vara otillgänglig för medierna. (Även om just Kvartal tycks vara undantaget eftersom vår intervjuförfrågan från i mars fortfarande är obesvarad.) Han har lagt så mycket tid på att kommunicera kring den svenska strategin att det faktiskt är svårt att förstå hur han hunnit med att fokusera på själva kärnan i jobbet. Just det faktum att han varit så medietillvänd gör att det finns oceaner av material för den som vill följa hur det har låtit sedan januari förra året då pandemin slog in över oss. Och jämföra det med vad som sägs nu.
———-
Men den verkligt intressanta insikten för mig är hur Anders Tegnell talar med vetenskapsmannens pondus och tonfall men samtidigt använder samma metoder för att övertyga sin publik som politiker ofta gör: Väljer fakta selektivt för att understödja sin argumentation, hugger till med halvt eller helt felaktiga påståenden med hänvisning till diffusa källor som ”statistiken visar att”, eller ”forskningen säger”. Väl medveten om att detta är sakuppgifter som en journalist oftast vare sig vågar eller kan ifrågasätta under en liveintervju. Och likt den slipade politikern använder sig statsepidemiologen inte sällan av välbeprövade härskartekniker för att ta udden av sina kritiker. Ett av många exempel är när han refererar till de 22 kritiska forskarna på följande sätt i BBC:”De tillhör inte de ledande inom sina områden i Sverige. De ledande forskarna står bakom oss.”
Fakta: Världens mest ansedda forskare på området pandemier och smittskydd argumenterar på ett snarlikt sätt som de 22 svenska forskarna gör.
Kommentar: Läs gärna hela Jörgen Huitfeldts text på Kvartals sajt, den är betydligt längre än ovan citat. Och mycket upplysande.