kaliber…och nu är dess oseriöst dyra verksamhet på tapeten hos programmet Kaliber i Sveriges Radio P1, som en nyhet. Men bättre sent än aldrig.

I nyhetssändningar idag, den 17 oktober, låter det alltså som om Kaliber har ”avslöjat” något hittills okänt. Men jag har rapporterat om Kriminalvårdens Transporttjänsts märkligt skötta verksamhet och deras lyxresor redan för över nio år sedan. Så här skrev jag till exempel i texten Artikelserie – Sveriges dyraste resebyråverksamhet, publicerad den 9 juli 2005, som handlade om förhållanden för tio år sedan, år 2004:

KVVÅr 2004 genomfördes totalt 1.858 resor genom Kriminalvårdens transporttjänst. Det var samtliga uppdrag och innefattade både avvisningar och utvisningar. Det betyder att minst fem människor transporterades någonstans varenda dag om man räknar med att resorna genomfördes under ca 350 dagar per år.

En räkneövning med utgångspunkt från KVV:s egna, skriftliga uppgifter – som är något oprecisa – ger vid handen att ca 5.300 tjänstemän var ute och reste år 2004 för att ”eskortera” 1.858 människor. Med andra ord var drygt 15 personer eskortörer, statligt anställda, ute och for varje dag under året (räknat på 350 dagar), i genomsnitt nära tre personer på varje ut- eller avvisad person.

Resorna går till länder som Chile, Kina, Iran, Azerbazdzjan, Nigeria, Libyen, Ryssland m.fl. Reguljära biljetter är mycket dyra. Återresorna är ännu dyrare eftersom eskortörerna, personal från Transporttjänsten och Polismyndigheten reser i Business Class. I statistiken ingår också resor till ett antal länder i Europa, som Serbien och Montenegro, Bosnien, Turkiet och Spanien men inte heller till dessa länder är det billigt att resa reguljärt och Business Class-biljetter är alltid mycket dyra.

Och så här skrev jag bland annat den 14 februari 2008 under rubriken Sverige är ett rikt land. Det går bra att chartra ett plan och skicka iväg en enda asylsökande för över en halv miljon kronor:

KVVStrunta i det lidande det förorsakar en människa att likt ett djur fraktas till ett hemland som han fruktar starkt att återvända till. Det är inget att bry sig om, det har Migrationsverket (”vi följer bara lagen”) och Kriminalvårdens transporttjänst (”vi lyder bara order”) tydligt visat. Igen. Bry er inte heller om att det är skattepengar som går till wild goose chases som att skicka en ensam, förskrämd eritrean i ett plan chartrat för cirka en halv miljon kronor, tillsammans med några ”ledsagare” som ska ha traktamenten och sova över på första klass hotell (var sov eritreanen?). Varför ska ni bry er om det? Sverige är ju ett rikt land och dess skattebetalare är säkert bara glada över att få bidra till massor av sådana här och andra mycket dyra avvisningar för att bli av med enstaka asylsökande.

Nog har det funnits exempel på ogenomtänkta och vansinnigt dyra utvisningar de senaste tio åren; något nytt kommer Kaliber inte med. Det stora felet har varit – och är – att ingen enda människa har brytt sig om att ta ansvar för verksamheten, vare sig på lägre, mellan eller allra högsta nivå inom Kriminalvårdens transporttjänst eller Polisen eller de tre regeringar som suttit vid makten under tiden sedan 2004, som är det första år jag började granska!

Här är ytterligare ett utdrag ur en av mina texter, denna från den 20 mars 2008 med rubriken Bort med cheferna för Kriminalvårdens transporttjänst!

KVVRedan för tre år sedan (våren 2005) slog jag larm om hur avvisningsresor hanterades av Kriminalvårdens transporttjänst. Vad hände efter de alarmerande rapporter flyktingprästen Håkan Sandvik och jag lämnade till många olika aktörer och ansvariga?
——————————
Den 29 juni 2005 skrev jag en debattartikel i Expressen om hur det kan gå till på avvisningsresor. Läs den här. Jag skrev också en artikelserie här på bloggen – Sveriges dyraste resebyråverksamhet – om flera obehagliga och hemska avvisningar som KVV utfört. De asylsökande som skeppades som kollin kors och tvärs över jordklotet fick också komma till tals och själva berätta vad som hände. Vilket knappast stämmer överens med vad KVV-folket skrev i sina rapporter.

Ur artikeln som publicerades i Expressen den 29 juni 2005:

expressenTillsammans med flyktingprästen Håkan Sandvik har jag tidigare i år slagit larm till rikspolisstyrelsen om hanteringen av asylsökande när det gäller de eskorterade förhandlingsresor som blir allt fler och allt dyrare.
——————————
Och känner regeringen överhuvudtaget till dessa resor som verkar ha blivit en sorts ”charterverksamhet” där flera eskortörer (ofta 4–5 personer på en resa) reser med en enda person som utan dokument ska ”förhandlas in” i länder som Iran, Etiopien, Ghana? Vidare kan man undra om regeringen vet om att eskortörerna reser tillbaka igen i Business Class. Detta enligt en överenskommelse som facket gjort med staten för att det är ”så jobbigt” för eskortörerna att åka fram och tillbaka och förhandla på detta sätt och de måste få koppla av på hemvägen.

I inlägget Sverige i ett nötskal skrev jag den 25 mars 2008:

Det finns alltför många initiativlösa, oansvariga, inkompetenta, slarviga, slöa, oengagerade myndighetspersoner. Fler exempel på rättslöshet och idiotier finns i mängder på den här bloggen och fler följer. Källan att ösa ur sinar tyvärr aldrig…

Så här snart sju år senare gäller detta tyvärr fortfarande.

Läsvärt om enorma kostnader och andra galenskaper på området:
“Det är med tvång möjligt att återsända personen till hans hemland” – 12 september 2006
Sverige är ett rikt land. Det går bra att chartra ett plan och skicka iväg en enda asylsökande för över en halv miljon kronor. – 14 februari 2008
Bort med cheferna för Kriminalvårdens transporttjänst! – 20 mars 2008

© denna blogg. Vid citat, vänligen länka alltid till ursprungsinlägget.