Det kom ett tänkvärt mejl från en bloggläsare:
Jag anser att alla får utöva sin religion. Om kvinnor vill ta på sig heltäckande klädsel så får de göra det, men då måste de också acceptera att de kan få svårigheter att få jobb. Men jag köper inte att småtjejer måste bära denna klädsel eller att de ska, i någon friskola i Sverige, uppfostras att tro att de kan bli fjärde hustru till en man som har rätt att slå dem.
Mina äldsta barn gick i finska klasser som var inlemmade i den svenska grundskolan då, före friskolornas tid. Jag ville att de skulle gå där för att de var barn till två invandrare. De är vuxna nu och de har sagt att deras identitet och människovärde stärktes av det finska dagiset och av den finska skolan. Särskilt värdefullt tror jag att det finska dagiset och skolan var för de finska romerna. Mina barns romska dagis- och skolkompisar har nästan alla tagit sig fram här i Sverige på ett annat sätt än vad de romerna gör som nu går i den svenska skolan.
När man började med friskolorna på 1990-talet tyckte även jag att det var en bra idé. Min väninna, en muslim, ville att hennes pojkar skulle gå i en muslimsk friskola för att få en stärkt identitet etc, precis som jag en gång ville när jag valde den finska skolan åt mina barn.
Ganska så snabbt tog hon sina pojkar ur denna skola, där man var tvungen att duscha med kläderna på, man fick inte rita, inte sjunga och man fick lära sig att kristna var ”smutsiga”. När en av min väninnas pojkar sa till mig att jag var smutsig grät hans mamma, min kompis. Hon tog honom i örat och han tvingades hem till oss för att be om ursäkt. Sedan gick hennes pojkar tillbaka till den svenska grundskolan. Jag har träffat dem nu när de är vuxna och de är framgångsrika båda två och umgås med människor från hela världen. De är artiga unga män med god uppfostran, och ja, de har behållit sin tro men har också förstått att detta med tro är en privatsak.
Carl Bildt besökte denna friskola i Uppsala och skrev lovord om den när han var statsminister på 1990-talet. Skolan hette Manar al Houda. Jag antar att man inte berättade för Carl Bildt att pojkarna måste duscha med kläderna på och att småtjejerna måste ha slöja, att man inte fick rita levande varelser och att musik var förbjuden. Man berättade kanske inte heller att barnen indoktrinerades till att se sig själva som högrestående varelser i och med att de var muslimer, och att de fick lärta sig att förakta sina kristna kamrater och grannar, som var orena.
De allra flesta muslimer som jag umgicks med på den här tiden var sekulära och de skydde den här skolan som pesten. Jag respekterade deras tro och gick med dem till fredagsbönen ibland. På samma sätt respekterade de min tro och vi umgicks. Vi bytte matrecept och våra döttrar som gick i den kommunala skolan, slogs om luciakronan varje 13 december.