Läs först vad Pentti Salmenranta skrev här på bloggen under rubriken Be my guest, där han bland annat berättade:
När man har gått arbetslös en lång tid hamnar man i något som heter Jobb- och Utvecklingsgarantin, i vardagligt tal kallad JUG. Denna åtgärd består av tre olika ”faser”, de första två går ut på att söka jobb med olika medel, har man inte lyckats hitta något efter 450 dagar placeras man till slut i fas 3. Detta innebär att man ska sysselsättas i någon form av åtgärd som inte får konkurrera med ett vanligt arbete. Men sysselsatt ska man vara! Med vad som helst, bara man inte är till någon som helst nytta för någon. Det låter som om jag ironiserar, men detta måste ju resultatet bli av en åtgärd som inte får konkurrera med ett arbete.
Fortsätt sedan att läsa mer om dårfinkerierna under ribriken Korvcoachning på Pentti Salmenrantas egen blogg. Där skriver han bland annat:
Jag trodde att botten var nådd med fas 3. Nej då. I konsten att förolämpa vuxna människor är fantasin obegränsad. Det senaste är att man ska ha med sig en coach till arbetet om man ska tro Rapport.
——–
Nu får ni väl ändå ta och ge er! Bara för att man är äldre och arbetslös är man automatiskt inte dum i huvudet. Eller har man börjat tvinga senildementa ut i arbetslivet? Är inte ålder lika med erfarenhet längre? Ska jag, en man på 50 år, hålla en 25-åring i handen för att lära mig att öppna en dörr? Så tolkar åtminstone jag begreppet att gå över en tröskel.
Min kommentar: No comment…