Studentexamennämndens tidigare orförande, emeritusprofessor Aatos Lahtinen (1998–2006):

Studentexamen har bidragit starkt till att höja bildningen i Finland. Genom att den varit lika för alla har den samtidigt fungerat som en väg till socialt avancemang i samhället. Studentexamen har gjort det möjligt för alla begåvade ungdomar att oberoende av social bakgrund delta i bygget av samhälle och kultur i Finland.

 Klicka på textrutan för att läsa texten på Hufvudstadsbladets sajt.

Att ”ta studenten” betyder i Finland verkligen att göra just det: att ”ta studenten”. Det görs inte genom att springa ut ur skolbyggnaden och kasta mössor i luften och skrika ”fy fan vad vi är bra” utan att någon annan prestation utförts än att man lyckats ta sig igenom gymnasiet. I Finland tar man studenten genom att avlägga en omfattande studentexamen. Och det är många ämnen som man ska examineras i, idag var den första skrivningsdagen av många innan man avlagt examen. Eller inte klarat att göra det…

Hufvudstadsbladet skriver om att årets studentskrivningar har inletts idag, den 16 mars. Men inte för dem som är försatta i karantän:

Två veckor före skrivningarna uppmanades alla examinander sätta sig i frivillig karantän, för att inte gå miste om de viktiga provdagarna. Ändå kan det hända att man får besked om exponering strax före provet. I en del gymnasier har det gått att ordna med skrivningar också för dem som sitter i officiell karantän, men inte överallt.

Vad händer då om man bryter mot karantänen och ändå dyker upp på ett provtillfälle?

– Att bryta mot ett karantänsbeslut är straffbart. Vi talar alltså om ett allvarligt brott mot smittskyddslagen. Samtidigt är det fråga om hälsouppgifter som har en kraftig sekretess, vi kan därför inte veta vem som är försatt i karantän och inte borde få vara med om provet. Här måste vi lita på att examinanden själv anmäler att man inte kan delta, säger Robin  Lundell, specialsakkunnig vid Studentexamensnämnden.

Information om studentskrivningarna från Studentexamensnämnden

Studentexamen våren 2021 inleddes idag med läskompetensprovet i modersmål och litteratur på svenska och finska. Dessutom skrevs provet i svenska och finska som andraspråk och litteratur. Sammanlagt 32 400 examinander hade anmält sig till dagens prov, vilket är 1 477 examinander fler än för ett år sedan.

I vårens examen har de två realprovsdagarna delats upp på fyra dagar och dagen för proven i matematik på två dagar. Syftet med ändringen är att säkerställa att examen kan anordnas tryggt också om coronavirusläget fortsätter.

Proven kan anordnas i gymnasier i mindre grupper än tidigare och med större säkerhetsavstånd. Gymnasierna har fått anvisningar och råd om hur man kan ta coronavirusläget i beaktande i provarrangemangen.

Proven har gått lugnt till. Nämndens tekniska stöd har kontaktats några tiotals gånger under dagen, vilket är ett vanligt antal under examensdagarna.

Här kan man läsa mer om studentexamens historia i Finland med mera. Under rubriken ”Bildning för hela folket” står bland annat följande att läsa:

I takt med förändringarna har studentexamen utvecklats, för att den skall kunna bevara sin betydelse som bildningsfaktor i landet. Den har blivit slutexamen vid gymnasiet, och som sådan mäter den de kunskaper, de färdigheter och den mognad man tillägnat sig eller nått under gymnasietiden. Samtidigt är studentexamen ett viktigt instrument för utvärdering av undervisningen på gymnasiet. Den ger allmän behörighet till högskolestudier och håller återigen på att få ökad vikt för antagningen av studerande till universitet och högskolor.

Kommentar: Hög utbildning och god allmänbildning rankas högt i Finland.