Enligt en undersökning är skillnaderna i synen på flyktingpolitiken stora mellan de politiska partierna. Särskilt stora är skillnaderna i fråga om rättigheter knutna till familjeåterförening.
Vänsterförbundet kritiserar den lagändring som i år trädde i kraft och som ger begränsad rätt till familjeåterförening bland minderåriga.
Samlingspartiet vill försvåra möjligheten till familjeåterförening för dem som beviljas internationellt skydd, så att Finland enbart står för återföreningsresor för familjemedlemmar till dem som fått asyl.
Centern är för samma inskränkning om det visar sig att andra länder har en annan praxis än den Finland har i dag.
Kristdemokraterna och Svenska Folkpartiet tar ställning i den så kallade mormorsfrågan (gamla föräldrar som vill förenas med sina barn i Finland). Enligt KD borde Finland följa det EU-direktiv som slår fast att även far- och morföräldrar hör till kärnfamiljen. SFP anser att det är dåligt att direktivet inte i nuläget gäller de flesta finländska medborgare, medan det gäller medborgare från övriga EU-länder som är bosatta i Finland.
Skillnaderna mellan partierna är också tydlig i fråga om flyktingkvotens storlek. Både SFP och Vänsterförbundet vill höja kvoten till 1000 flyktingar per år. De gröna vill också höja kvoten. Centern, Kristdemokraterna, Samlingspartiet och SDP vill behålla nivån vid nuvarande 750. Sannfinländarna vill avskaffa flyktingkvoten helt och hållet.