Apropå vad som rapporteras i Sveriges Radio under rubriken Återigen brist på plats för asylsökande.
För det första så är det mer korrekt att tala om ”minderåriga” eftersom en stor majoritet av dem som kommer är pojkar som säger sig vara 16-17 år och ofta är över 18 år, i varje fall knappast barn.
För det andra kan man undra varför Migrationsverket inte utreder och fattar beslut medan dessa unga män befinner sig på transitboenden? Det är väl bra att fortast möjligt avgöra ärendena så att de som inte har skäl att få PUT kan återsändas snabbt och så att de, som behöver individuellt skydd får PUT och snabbt kommer ut i samhället.
Sedan kan man också – borde man också – på ansvarigt håll fråga sig hur det kommer sig att det nästintill väller in faktiska och påstått minderåriga asylsökande i Sverige, medan antalet minskar kraftigt i grannländerna. I Norge har de ensamkommande minderåriga asylsökande minskat med 69 % sedan året innan: under det första halvåret 2009 kom det 1.231 asylsökande som uppgav sig vara under 18 år, medan det i år har kommet 387.
Lästips: Till Sverige kommer allt fler asylsökande som är – eller säger sig vara – under 18 år från den 11 juli i år, där det finns uppgifter om hur det ser ut i Danmark, Norge och Finland. Sverige är i en helt egen klass för sig. Som vanligt. De stora skillnaderna mellan Sverige å ena sidan och de övriga nordiska länderna å andra sidan borde kanske stämma till viss eftertanke bland de ansvariga, men det verkar inte som om det pågår något eftertänkande.
Och fortfarande funderar jag, som jag också gjorde den 11 juli:
Det vore intressant att veta hur de totalt 28 barn i åldern 0-6 år och de totalt 56 barnen som är 7-12 år gamla har klarat att komma ensamma till Sverige för att söka asyl. Och jag funderar också över vad dessa späd- och småbarn skulle kunna ha för egna, individuella asylskäl och hur de ska kunna berätta om dem…