Nedanstående har koppling till texten Finland. Europadomstolen har avvisat ett klagomål gällande återsändandet av en asylsökande till Afghanistan som “uppenbart ogrundat” som därför bör läsas först.
Jorma Vuorio, avdelningschef vid inrikesministeriets migrationsavdelning och innan dess överdirektör vid Migri, Migrationsverket, och som gått i pension denna sommar, skickar en tweet som påminnelse. Jag har ju tidigare skrivit om Finlands återtagandeavtal med Afghanistan och det Jorma Vurorio vänligt nog påminner mig om är följande (min översättning från finska):
Samarbetsavtalet mellan Finland och Afghanistan gällande återsändande (av personer som fått avslag på sina asylansökningar, min anm.) är i kraft bara till oktober. Förhoppningsvis har redan förhandlingar om en fortsättning kommit igång. @Inrikesministeriet (Han taggar här Sisäministeriö / Inrikesministeriet).
Jag har alltså skrivit om återtagandeavtalet mellan Finland och Afghanistan tidigare, och kommer förstås att följa upp vad som sker i frågan denna höst:
• Finland. Afghanistan. I partnerskapsavtalet konstateras att länderna bedriver ett nära samarbete när det gäller återsändande av asylsökande som fått avslag och för att förhindra olaglig inresa. – 6 maj 2016. Ur texten:
I diskussionerna med de afghanska myndigheterna betonades att Afghanistan på grund av den svåra ekonomiska situationen och det svåra säkerhetsläget önskar att de unga återvänder och deltar i återuppbyggnaden av landets framtid.
• Finland. Finland och Afghanistan har undertecknat ett samarbetsavtal om asylsökandes återvändande. – 5 oktober 2016. Ur texten:
Finland och Afghanistan har undertecknat ett samarbetsavtal gällande återresor och återsändande av afghaner som sökt asyl i Finland. Avtalet stärker myndighetsåtgärder gällande såväl dem som återvänder frivilligt som dem som återsänds med tvång.
Kommentar: Det ska inte gå att ”bita sig kvar” i ett land där man inte fått tillstånd att stanna. Det är Finlands och de flesta andra demokratiska länders inställning.
Grundläggande information om vad som gäller
– En person söker asyl, presenterar sina skäl, styrker sin identitet och i möjligaste mån sin historia.
– Migrationsverket intervjuar, tar del av material, väger in allt som finns i ärendet och kontrollerar hur det står sig mot utlänningslagen och tillämpliga konventioner.
1) Personen befinns av Migrationsverket ha skyddsskäl = han får tidsbestämt uppehållstillstånd eftersom situationen i hemlandet kan förändras och skyddsskälen därmed inte kvarstår. Kvarstår de efter att det tillfälliga tillståndet går ut kan tillståndet förlängas.
2) Personen befinns av Migrationsverket inte ha skyddsskäl och får avslag på sin ansökan. Han ska lämna landet.
– Om den asylsökande anser att beslutet i första instans – Migrationsverket – är felaktig – kan han överklaga till en migrationsdomstol eller motsvarande.
1) Personen befinns i domstol ha skyddsskäl = han får tidsbestämt uppehållstillstånd eftersom situationen i hemlandet kan förändras och skyddsskälen därmed inte kvarstår. Kvarstår de efter att det tillfälliga tillståndet går ut kan det förlängas.
2) Personen befinns i domstol inte ha skyddsskäl och får avslag på sin ansökan. Han ska lämna landet. Beslutet är slutgiltigt.
Slutkommentar: En asylsökande som inte har fått tillstånd att stanna i ett land har naturligtvis inte rätt att själv bestämma att han ändå stannar. Beslut och domar fattade och avkunnade av ett lands relevanta myndigheter och domstolar ska gälla. Man kan inte själv i en rättsstat välja vilka myndighetsbeslut eller domar man vill följa.
