I den nya regeringen i Finland har man minskat antalet ministerposter från 20 till 19, och gjort om lite bland dessa 19 portföljerna också. Bland annat återgår ansvaret för migrationsfrågor till inrikesministeriet, där de låg också före förra regeringsperioden. Endast under de senaste fyra åren hade man i Finland en migrationsminister och nu är det ”experimentet” slut.
Inrikesminister blir Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som redan idag (18 juni) har uttalat sig i Helsingin Sanomat och sagt att hon anser att antalet kvotflyktingar som Finland tar emot är tillräckligt. Hon sa vidare att Finland har resursproblem, men att hon inte ännu ämnar minska antalet kvotflyktingar som tas emot.
Päivi Räsänen är av åsikten att när Finland väljer ut vilka kvotflyktingar man ska ta emot så ska man ta hänsyn till vilka flyktingar som bäst tros kunna anpassa sig till den finländska kulturen. Bland dem som anpassat sig väl nämnde hon kristna från Sudan samt vietnameser. Hon kommer att inleda samtal om detta med de tjänstemän som reser ut och väljer kvotflyktingar.
För undvikande av missförstånd – medvetna eller omedvetna – bör särskilt påpekas att det är kvotflyktingar den nya inrikesministern talar om. Dessa är redan ”screenade” av FN:s flyktingorgan UNHCR och har, enligt organisationen, bedömts ha behov av skydd i ett annat land. Det handlar alltså inte om asylsökande. Kvotflyktingar väljs ut i de läger där de finns. Alla som av UNHCR bedömts vara ”flyktingar” är kanske inte det enligt de olika mottagarländernas egna lagstiftningar. Men de som först valts ut av UNHCR och sedan uppfyller t.ex. Finlands kriterier för flyktingskap eller bedöms vara i övrigt skyddsbehövande enligt landets utlänningslag, kan alltså komma ifråga för vidarebosättning i Finland. Och det är bland dessa personer som den nya ministern anser att man, till ett litet högteknologiskt land med väl- och högutbildad befolkning, ska välja ut dem som har chanser att klara sig och anpassa sig i ett sådant land. Asylsökande med asylskäl är en helt annan sak och de ska behandlas och bedömas enbart utifrån sina flykting- eller skyddsbehov.