Finland. Försvarsminister Antti Kaikkonen: ”Den stärkta försvarsviljan bland unga är mycket viktig.”

Finlands försvarsministerium informerar om den intervjuundersökning som man låtit Planeringskommissionen för försvarsinformation, PFI, utföra för att reda ut finländarnas åsikter om utrikes- och säkerhetspolitiken, försvaret och säkerheten. Undersökningen genomfördes under slutet av 2019. I den framkommer bland annat att:

Finländarnas försvarsvilja har stärkts jämfört med i december 2018 då den föregående rapporten publicerades

Försvarsminister Antti Kaikkonen gläder sig över undersökningens resultat:

– Finländarnas försvarsvilja har traditionellt varit mycket stark och i en klass för sig internationellt. Det ska vi värna om, och upprätthålla viljan också i fortsättningen. Det gläder mig att försvarsviljan hos unga igen har stärkts efter nedgången i den föregående mätningen. Det verkar ha varit fråga om en tillfällig svacka och ingen bestående trend, vilket är fint och viktigt. Nu är vi på rätt väg igen.

Kaikkonen betonar, att den starka försvarsviljan är en mycket viktig sak för hela det finländska samhället, inte bara för försvarsförvaltningen:

– Man kan säga att försvarsviljan avspeglar vår kristålighet även i ett större sammanhang. Ju större del av oss som vid behov är redo att göra en insats för vår gemensamma säkerhet, desto bättre är vårt utgångsläge.

Till slut informerar Försvarsministeriet också att:

Utöver försvarsviljan kartlägger PFI:s undersökning även finländarnas åsikter om bland annat Finlands nuvarande värnpliktssystem och om en allmän medborgartjänst. Försvarsminister Kaikkonen bedömer att den parlamentariska kommitté som ska tillsättas under de närmaste veckorna kommer att hitta mycket värdefull information i undersökningen. Kommittén har till uppdrag att utreda hur värnplikten ska utvecklas.

I PFI:s undersökning, som försvarsministern kommenterar, kan man bland annat läsa följande:

Varför borde Finland, eller borde Finland inte försvaras med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?

I denna enkät bad vi dem som svarat på frågan om försvarsviljan att motivera sin ståndpunkt. Var och en fick med egna ord uppge högst tre skäl till sitt svar.

Självständighet, frihet och eget land viktiga skäl till att försvara Finland

De som svarat ja på frågan uppgav sammanlagt dryga 1000 motiveringar. I motiveringarna var det självständighet, fosterland, eget land, frihet och skyldighet som nämndes mest. Också det faktum att Finland är ett bra land och att det lönar sig att försvara det lyftes fram.

Den personliga försvarsviljan är fortfarande mycket stark

På frågan: ”Är ni själv beredd att delta i olika uppgifter inom försvaret enligt förmåga och färdigheter, om Finland blir angripet?”, svarar 85 procent jakande (84 procent år 2018), av männen 88 (89) procent och av kvinnorna 82 (80) procent.

I denna fråga förekommer det inga stora skillnader mellan åldersklasserna, flest jakande svar ges av 25–34-åringarna, 88 procent (86 procent år 2018), av dem som är över 50 år svarar 83 (85) procent jakande, av dem som är under 25 år 84 (75) procent och av 35–49-åringarna 87 (88) procent.

Stödet för det nuvarande värnpliktssystemet har ökat

Ett bevarande av Finlands nuvarande värnpliktssystem stöds av 77 procent (74 procent år 2018), av männen 81 (72) och av kvinnorna 73 (75) procent. Av dem som är äldre än 50 år stöder 82 (84) procent detta, av dem som är under 25 år 80 (56) procent, av 25–34-åringarna 72 (58) procent och av 35–49-åringarna 67 procent (75 procent).

Värnplikten anses utgöra en god grund för det finska försvarssystemet

Två av tre, 65 procent (59 procent år 2018), anser att Finlands försvarssystem ska grunda sig på allmän värnplikt för män och frivillig militärtjänst för kvinnor, av det slag vi har i dag. Av männen är 67 (61) procent och av kvinnorna 62 (57) procent av denna åsikt.

Av dem som är äldre än 50 år är 71 procent (69 procent år 2018) av denna åsikt, av dem som är under 25 år 64 (45) procent, av 35–49-åringarna 61 (60) procent och av 25–34-åringarna 55 (45) procent.

Kommentar: Det är mycket positivt att finländarnas känsla för sitt land är så stark också bland unga under 25 år, och att försvarsviljan är så hög.

En tjänstemannautredning ”om myndigheternas behov av en medborgartjänst” publicerades i slutet av mars 2019. Det handlade om att genom medborgartjänst ytterligare främja den övergripande säkerheten i landet, och finländarnas åsikter om en sådan utreddes också av PFI. Kort ur ett pressmeddelande i ämnet från mars 2019:

Allmän utbildning som stöder individernas kunnande och resiliens tangerades i utlåtandena och diskussionerna. I dem bedömdes det att om man inbegriper medborgarfärdigheter som stöder säkerheten i den grundläggande utbildningen i grundskolans högre klasser (klasserna 7–9) kan detta öka medborgarnas beredskap att agera i olika nöd-, störnings- och undantagssituationer.

Bakgrunden finns i en ”Utredning om medborgartjänstgöring som stöd för den övergripande säkerheten”, vilken publicerades av tankesmedjan Elisabeth Rehn* Bank of Ideas våren 2018.  Målet med utredningen var att producera information som stöd för beslutsfattandet i fråga om vad en jämställd medborgartjänst, som förenar militärtjänsten och civiltjänsten, skulle kunna innebära. Vilka juridiska och ekonomiska frågor man borde utgå ifrån vid en granskning av den och hur medborgartjänsten kunde genomföras.

*  Elisabeth Rehn var Finlands försvarsminister, den första kvinnan på posten, under perioden 1990-1995. Hon har också varit jämställdhetsminister 1991-1995 med mera.

Av PFI:s undersökning framgår följande:

Understödet för en allmän medborgartjänst har sjunkit

Något under hälften, 48 procent (55 procent år 2018) förhåller sig positivt till att man i Finland skulle övergå till en allmän medborgartjänst som gäller både män och kvinnor. Av männen förhåller sig 52 (56) procent positivt till detta och av kvinnorna 44 (53) procent. Av åldersklasserna förhåller sig 25–34-åringarna mest positivt till denna modell, varav 59 procent (53) är positiva. Av dem som är över 50 år är 48 (54) procent positiva till modellen, av dem som är 35–49 år 45 (53) procent och av dem som är under 25 år 43 (61) procent.

Kommentar: I Sverige är det väl Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MBS, som ska göra den här typen av undersökningar. Jag har letat på deras sajt efter något liknande den finska undersökningen men inte hittat något. Det betyder förstås inte att sådana undersökningar inte gjorts och att resultaten inte publicerats, men jag har bara inte kunnat hitta dem. Om någon som läser detta har länkar till motsvarande medborgarundersökningar på MSB:s sajt så är jag tacksam om de kan skickas hit.

© denna sajt.