Omsorgsfull utredning är nödvändig när asylsökande som omvänt sig från islam till kristendomen hänvisar till omvändelsen som ny grund för asyl
Många asylsökande muslimer från Iran, Irak och Afghanistan har under handläggningen av sin asylansökan motiverat sitt behov av internationellt skydd med att de under vistelsen i Finland har omvänt sig till kristendomen. Migrationsverket och förvaltningsdomstolarna måste i dessa fall göra en omsorgsfull bedömning av asylsökandenas förändrade situation. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i år i flera fall meddelat beslut där bland annat Europeiska människorättsdomstolens rättspraxis om förbud mot tillbakasändning funnits i bakgrunden.
HFD har i dag meddelat ett årsboksbeslut, som gäller en asylsökande från Iran. Migrationsverket hade avslagit sökandens asylansökan i ett skede där sökanden inte ännu omvänt sig till kristendomen. I förvaltningsdomstolen lämnade sökanden emellertid in ny utredning, bland annat ett dopbevis, och yrkade att muntlig förhandling skulle hållas i förvaltningsdomstolen för att klarlägga att omvändelsen var äkta.
Förvaltningsdomstolen ordnade inte muntlig förhandling, utan avgjorde ärendet på basis av det skriftliga rättegångsmaterialet. Sökanden fick på detta sätt ett positivt asylbeslut. Migrationsverket ansökte om besvärstillstånd i högsta förvaltningsdomstolen med hänvisning till att det behövs ett prejudikat av den högsta rättsinstansen om på vilket sätt det ska utredas att en sökande lämnat islam.
I sitt beslut ansåg HFD bland annat att en bedömning av en asylsökandes trovärdighet förutsätter att sökanden och eventuella vittnen i besvärsskedet hörs muntligt. Detta är fallet särskilt när det ska avgöras om en omvändelse är äkta.
Eftersom saken inte utretts tillräckligt i förvaltningsdomstolen, upphävde högsta förvaltningsdomstolen förvaltningsdomstolens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen motiverade sitt beslut bland annat med att en religiös omvändelse inte kan läggas till grund för ett beslut om internationellt skydd utan en tillräcklig utredning av omvändelsens äkthet både som samvetsfråga och i fråga om livsstil.
HFD har under 2017 i motsvarande fall även beviljat 31 asylsökande från Irak eller Afghanistan besvärstillstånd. På basis av den landinformation som finns om Irak och Afghanistan är det vid sidan av Iran inte heller för dessa länders vidkommande möjligt att utesluta att en sökande kan få behov av internationellt skydd om han eller hon lämnar islam och omvänder sig till kristendomen.
I dessa fall har asylsökandena lagt fram utredning om sin omvändelse först i högsta förvaltningsdomstolen. Eftersom frågan om sökanden lämnat islam och omvänt sig till kristendomen således inte alls behandlats som ansökningsgrund när Migrationsverket och förvaltningsdomstolen behandlat ansökan, tog HFD som högsta besvärsinstans inte genast ställning till denna nya ansökningsgrund, utan återvisade ärendena till Migrationsverket för ny handläggning där.
Kommentar: Och vad händer när det upptäcks att personen anförde konvertering till kristendomen enbart i syfte att beviljas uppehållstillstånd i Finland? Personen ansågs ju inte ha asyl- eller skyddsskäl när asylansökan processades i två instanser, men insåg ganska plötsligt att han/hon nu hade blivit kristen. Om han/hon sedan, efter att uppehållstillstånd beviljats, inte längre är kristen, återkallas då uppehållstillståndet i och med att det då inte finns några grunder för vare sig asyl eller skydd? Bland annat den frågan har ställts till relevant myndighet i Finland och väntar på svar därifrån.
Läs också:
• En migga: ”Jag kan idag, tolv år senare, konstatera att den här församlingen, som fortfarande döper asylsökande, inte har någon enda afghansk pastor eller någon enda tolk i dari. Jag har inte heller läst om några kristna missionärer i Afghanistan, ditsända av denna församling.” – 22 april 2017
• En migga skriver mer om ”bekvämlighetskonvertiter” och påstått hedersförtryckta som, när de fått PUT, vill ha hit sina familjer – 23 april 2017.