En migga om uppehållsrätt på anknytning till EU-medborgare bosatt i Sverige:
En annan sak som ingen – märkligt nog! – verkar reagera på är det faktum att när en svensk eller tredjelandsmedborgare gifter sig med en person som är bosatt utomlands så gäller huvudregeln i 5 kap 18 § utlänningslagen. Den säger bland annat att:
En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.
I de fall personen, som vill ha uppehållstillstånd på anknytning till någon i Sverige, redan finns i landet så måste denne resa hem och lämna in sin ansökan där, för att sedan återvända hit när/om ansökan beviljas. Anledningen till att man har den regeln är för att det ska vara lika för alla. Den som struntar i att ansöka hemifrån ska inte komma i bättre läge än den som gör rätt från början.
Det finns dock en grupp som denna huvudregel inte gäller för och det är EU-medborgare. Om anknytningspersonen som bor i Sverige är medborgare i ett EU-land (ej svensk medborgare alltså) så behöver den person som han eller hon gifter sig med inte ansöka från hemlandet. Oavsett varifrån i världen den personen kommer ifrån. Det gäller oavsett om de inlett sitt förhållande här i Sverige, t ex efter att den nya partnern fått avslag på en asylansökan, eller om de inlett förhållandet i något annat land. Allt enligt en dom från EG domstolen. En solklar diskriminering av svenska medborgare alltså. Se EG-domstolens dom den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Lifos 25891.
Om paret bor kvar i Sverige så får de permanent uppehållsrätt efter fem år. Det brukar ju ofta bli skriverier om de här fallen när en svensk träffar en person som fått avslag på sin asylansökan och då ska ”tvingas” åka hem till hemlandet för att lämna in en ansökan om UT på anknytning till svensken (eller tredjelandsmedborgaren). Man har svårt att acceptera detta. Varför ska det då vara mer förmånligt att gifta sig med en EU medborgare? Nordiska medborgare har ju dessutom permanent uppehållsrätt alldeles oavsett om de bott här i ett eller fem år.
Syftet med EU-direktivet är ju att EU-medborgare som är gifta med tredjelandsmedborgare inte ska diskrimineras i förhållande till den som är gift med en EU-medborgare vid flytt inom EU. Man ska kunna ta med sin make/maka till det nya landet på samma villkor. Så som lagen är skriven är det svårt att uppfatta det som att de mer förmånliga reglerna ska gälla även om det är en ny anknytning, alltså att förhållandet inte existerade i hemlandet. Det är begreppet ”följer med eller ansluter sig till” som jag syftar på.
Men nu har EG domstolen gjort din (vi hade en diskussion om detta, miggan och jag. Min anm.) tolkning och då blev det den svenska medborgaren som blir diskriminerad istället. Det är dessutom så att tredjelandsmedborgare som gifter sig med EU-medborgare med uppehållsrätt kan få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Då kan sedan EU-medborgaren söka uppehållstillstånd på anknytning till tredjelandsmedborgaren och vips så faller kravet på egenförsörjning som annars gäller för EU-medborgare bosatt i Sverige.
Jag inser plötsligt att jag skulle kunna bli rik på en rådgivningsbyrå som ger råd om hur man kan kringgå utlänningslagen!
Ur utlänningslag ((2005:716)):
| 3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. | |
| Allmänna bestämmelser | |
| 1 § Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). | |
2 § Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är
|
|